Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 september 1846, sida 1

rit. Man bör således vänta mycket för de förberedande arbetena till nästa årets riksmöte. Med återbegynnelsen af de publika nojena, så vidt de skola utgå från ossiciella anstalter, går det trögt. Kongl. Theatern har nödgatls, i brist af besökande, iuställa kungjorda spektakler. bess repertoire lofvar ej mycket åt allmänheten och ännu mindre åt kassan. friberre Hamilton sitter med god mine qvar i direktionslogen och ser, buru publiken till och med undviker — Tartuffes Urbild. Under all denna adunnistrativa dvala, börjar tidningspressen i hufvudstaden sin vanliga höstlek. Den ena rycker fram mot den andra, för ati bereda sinnena till den stora penumerationsstriden. Figaro och Minerva och Söndagsbladet förena i år sina krafter mot Aftonbla det, liksom de med nägra andra förlidet är väpnade sig mot AJke harn da. Rykten af alla slag utspridas. Ar L. Njerta öfverlemnar bladet åt andra, säger man å ena sidan, under det man å den andra försäkrar, att publiken bar ledsnat vid det. Somliga berätta, att det skall gå ofver till ministeren med hull och bår, under det andra påästå, alt det kommer att göra en förfärlig opposition, 0. s. v. På dylikt sätt tror man sig kunna operera på en allmävhet, som ändock sjelf bäst asgor om sina förtroenden och sina sympathier. Det vissa är: att det nya året aldeles icke kommer att medföra någon vigligare förändring i hufvudstads-pressens ställning, om ej möjligen den, som en erfarenhet om elt och annat eget misstag kan medföra. xx K me —— west