Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 september 1846, sida 2

Det har en längre tid bortåt omtalats, att mellan norrska ecklesiastik-departementet och biskop Riddervold herrskade en söndring i tänkesätt, rörande H. M:t Drottningens krönande till Drottning i Norrige. Uti en från Trondhjem till Christiania nyligen ankommen brochyr, med titel: Bör Dronningen salves og krones i Norge? — twvende Skrifvelser till det Kongelige Kirke-Departementet fra Trondljjems Biskop, meddelas närmare upplysningar i denna fraga. I den första af ofvannämnde skrifvelser har biskop Riddervold i kortbet sökt bevisa, att då grundlagen endast bestämmer, ati Konungen skall krönas, så måste det otvifvelaktigt anses vara stridande mot betydelsen af kröningsbandlingen, om den varder någon till del, bvilken icke kan kallas till utöfvande af den kungliga myndigheten, eller blifva af densamma delaktig. Då nu en Drottning, i följd af grundlagens anda och föreskrift, icke kan komma att utöfva någon regeringsmyndighet, så skulle man genom all kröna henne både låta en med kyrkans ändamål icke öfverensstämmande akt ega rum i kröningen och tillika derigenom minska betydelsen al Konungens kröningBiskopen fäster tillika uppmärksamheten derpå, att det just vid denna tidpunkt måste vara af så mycket mera vigt att granska och öfverväga denna tvistefräga, som det är första gåugen, alt någon Drottning, efter insorandet af konstitutionen, blifvit krönt i Norrige. Såsom bekant är, blef icke nuvarande Enkedrottningen krönt derstädes, ehuru ett af Storthingen, efter att Il. M:t hade blifvit krönt här i Sverige, derom utfärdade uppmaning och adress. Sedan norrska ecklesiastik-departementet inhändigat ifrågavarande skrilvelse, anbefallte det professorn i bistorien vid Christiania universitet, br Rudolf Keyser, att öfver innehället af densamma algilva sitt utlåtande, hvilket sedermera föredrogs i konseljen, då H. M. kenungen asgaf den resolution, att det skulle lemnas biskop Riddervold tillfälle att ytterligare förklara sig, huruvida han, rörande Hevnes M:ts kröning i Nor1159, byote några religiösa betänkligbeter. I silt svar härpå af den 4:de sistl. Maj bar biskop Riddervold förklarat, att han sinner sig sorhindrad alt deltaga uti sorrättandet af kröningen, och det torde alltså kunna tagas för gifvet, alt Troudbjems nuvarande biskop hvarken kommer att ver kställa eller på något annat sätt deltaga i kröningshandlingen, om den en gång i framtiden kommer att försiggå. Al en anmärkning i biskopens svar inhemtsas för öfrigt, alt kröningen, till följe af domkyrkans nu pågående reparation, icke kan antagas komma att ega rum förr, än år 1848, eller möjligtvis sent på hösten 4847. I den sednast omförmälta skrifvelsen utveckar biskop Riddervold än ytterligare grunderna sin åsigt af saken, äfvensom det sätt, på