Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 augusti 1846, sida 2

CÄE: EEHeA HZS NYHETER. TURKIET. Konstantinopel den 29:de Juli. Englands sändebud härstades, Sir Stratford Canning, afreste den 26:te Juli till Triest för att öfver Tyskland begifva sig till London. Under hans frånvaro leder legationssekreteraren Henry Wellesly beskickningen i egenskap af befullmäktigad minister. Älven ryska gesandten v. Tilow står i begrepp alt med permission lemna Konstantinopel och en herr Oustenov kommer att under tiden fungera som utomordentlig gesandt. NORRA AMERIKA. New-York den 5 f:ste Juli. General Taylor stod den 45:de Juli ännu qvar i granskapet af Matamores, man hade imellertid inrättat magasiner i Camargo för att derifrån taga sina bebofver på marschen till det inre af Mexiko. Generalens drojsmal förklaras till en del derigenom, alt Rio Grande stigit och öfversvämmat sådessålten, på hvilhas afkastning han räknat lor sin härs proviantering. Generalen har utsärdat en proklamation till Mexikanerne, uti hvilben ban förklarar att Förenta Staterna icke föra ktig emot Mexikanska folket utan blott emol dess förtryckare. — Beträffade mexikanska härens stållniag svälvade mean i ovisshet. På Aristas andragande hade en undersökning blifvit inledd rörande striden den 9:de Maj vid Rio Grande, så att ryktet om Aristas affall synes hafva varit ogrundadt. Paredes hade den 7.de Juli ännu ej lemnat hufvudstaden, der fruktan för ett uppror syntes qvarhalla honom. — Santa Anna och Almonte voro den 20:nde Juli ännu qvar i Havana. SÖDRA AMERIKA. Det har från Bueros Ayres omtalats ett par gånger och numeta bekräftat sig, att staten Corrientes, som förr utgjort en del af argentiska republiken, men i följd af Rosas despotism förklarat sig oashängig och nyligen med Paraguay alslutat en ofoch defensir-allians emot Rosas, nu åter närmat sig denne, och att general Paez, som stod i spetsen för en förbundshär af trupper från Corrientes och Paraguay i soljd bäraf blifvit osvergisven af alla trupparna srån Corrientes. Årgentinerne hafva, såsom de sjelfva berätta, sagit en engelsk krigsskonert, som på resa ullor Paranaströmmen den 19:de April strandat vid San Lorenzo och , vid elden från strandbatterierna, blifvit öfvergifven af silt manskap. Detta vinner bekräftelse detigenom att de af isrågavarande skonert medhafde depescher publicerats uti Buenos Åyros. Manshapel, som sedermera aldrig börts utaf, bar troligtvis i följd as Rosas blodiga dekret, som befaller nedgöran