Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 april 1846, sida 1

RR —ss q— Det maste eliest skada, icke endast andra, utan äfven sig sjelf. Imellertid är det rätt interessant att se, huru Allehanda nu talar om grefve Bjornstjernas aflägsnande från ministerposten i London och konsiderations-systemet med olamplige högre tjenslemånu, da man ihägkommer, huru det för ett par år sedan utfor emot OSS, tor det vi införde korrespondeusartiklar, i byilka en sådan krafifullhet af Regeringen yrkades. Wiuterbladet, som, besynuerlis et nog, talar om att hufvudstadens styrelses lösen nu skall vara dess forsköning och beqy amlighet, sastan man icke lärer skada så mychel alsöras iden vågen (men kanske menar det planerna) vill hasva eu bro olver Norrström, vid Riddarbustrakten och röda bodarne, öfver den klippa, der dets. k. Strömsborg är beläget. I en artikel: allvilken är regeringens stållniug och hvad kan regeringen deraf lara?? synes eWinterbladetse icke alldeles draga ense med sin sammanväxte tvillingbroder oAlehanda.v Endasdii ett afseende synas de begge likna bvarandra, nemligen deri att göra enstaka ämnen till hufvudsak. Liksom Allehanda synes hafva nästan nog af all sa vissa högre embetsmän undanskafsade, har Wiuterbladet funnit sig kunna såsom ett bufvudbevis sramdraga deslergisterna och dagduguingarna med unilormslorändringarne., Men kanske att kamraterna i politiken hoca till den homövpatiska skulan, och, att det blott är meningen att börja med småsakerna, för alt en gang, sedan ingenting mera står att dölja, komma efter med de stora. I alla fall förtjenar alltid Winterbladets framställning att tänka på. Den talar öppet ut, hvarfore de liberale handlat emot nya regimen så talmodigt och välvillist de gjort, samt visar, buru den af de konservalive bar ingen uppriktig tillgitvenbet att vånta. —-aBaron Larrey,o en biografisk skildring utur åCallerie des Comtemporaineso sortsättes. I Svenska Minerva har en insändare syckt sig siana en amärkvårdig casus inom den silantropiska lagstistuingeno derutiunan, alt en indeldt soldat med afsigt begått stöld; för alt få afsked från regementet, sedan han undergålt ett prygelstrafl och botades med et nytt. Vi finne deri ingenting mårkvåärdigt. obå institutioner och lagar icke gå till forbåttringar, i bredd med eu stigande upplysning och begrep pen om mensblighet, sa måste en mängd missforhallanden deris tcEuom uppstå. Sedligheten får derige