Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1846, sida 1

— —— k — — —— — — —— — — — sådant system — åtminstone äro mera än tjugo är försummade, ty sä länge hafva dock tidshändelserna på förhand visat, att behofvet deraf blef med hvarje dag mera tvingande. Men det må uu vara, att de yttre anledningarna icke ansetts så vigtiga, eller att de inre visat sig mindre påträngande, än nigra få enskilta röster påstatt; nog af, man har dröjt länge, kanske alltför länge. Iche utan skäl skulle man känna säga, all detta dröjsmål, denna obenägenhet för antagandet al ett storartadt, solkkrasten lilvange och tillfredsstållande system haft sin grund i en politik, som olyckligtvis ofta; och i synnerhet uti monarkiska stater, vid regent-ätternas foåndrande, gör de dynastiska interessena mera ölvervågande, än folkets. Men da atsisten med denna framställning icke är alt gå så langt tillbaka med granskningen al de hittills följda systemerna; då hvad som skett behlagligen icke kan albjelp:s; och då frågan nu butvudsakligen bör blilva, hvad som bör och kan ske nu och iden närmaste framtiden, — afbälle vi oss ifrån denna obehagliga bevisning. bet kan vara oss nog, att numera ingenting skulle gora en dynastisk politik ursäktlig, emedan den icke behofves lör dynastiens eget väl, utan tvärtom detta säkrast bevaras genom en nalionel; och att saledes ett system numera kan och bör antagas helt och hallet i den anda, som vi redan bär ofvan ansett bäst förenlig med tidens och folkets behof och fordringar. Då vi dersore nu ga att betrakta ett sådant system, böre vi ihägkomma, all Sveriges nationalitet är förenad med Norriges; att begge de forenade nationerna hafva gemensamma interessen; alt hvarje system, som antages i det ena landet, har en måktig iaverkan på det andra; och att således systemet för Sverige egentligen mäste vara ett Skandinaviskt. Då likväl detta förhållande ganska väl förenar sig med den redan antydda gerundsatsen, alt Sveriges system bör blifva uppfördt på en sa vid och säker moralisk och social grund, att de kan motsvara det stora ändamalet att befordra en allmännare förbättring i Nord-europeiska staternas sawmwhällsskick, så är det alld:les icke menligt för vår sak, utan tvärtom snarare valgorande för den, helst Norrige, i flera asseenden, kan anses häruti hafva hunnit framför oss, och således värt bemodande att närma begae staternas systemer till ett rationelt Skandinaviskt, icke kan annat än gagna begge. Det är alt forutse, att mången skall utbrista i förundran osver, huru man han umgås med tankan på uppgötandet af ett system, som skulle