Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 mars 1846, sida 1

D0 — — — — —————56755 underlättat recensenternes möda. flör på vidare! — Jag nämnde, att han i sitt poöm bad; alt hans auditorium välvilligt skulle underrätta honom om, hvar en främling skulle så logis och hvar ban skulle få något att spisa. Den förra af dessa frågor har han redan sjelf besvarat, och den andra besvarar han, likaledes i en not, sjelf, på så sätt, alt ban uppgifver; att både värdshusidkaren Ryssvik och egaren af hötel de Sucde berömligen bemödat sig om. att ekomma ur den gamla slentrianens hjulspår, satt calt man dessutom spisar mycket bra på klubabarne, sedan man derstädes blifvit presenterad koch såsom resande erhällit inträde i dessa åslutna sållskaper. — Ilvad åter beträffar de clrånga sångarneg, hvilka ir grefven i sitt poem säger avara så små, alt den franske dverögen Tom Pouce och bans lille uppassare i icke Cen af dem skulle kunna få rum bredvid hvarandra;e så har den högvälborne författaren i en not vederlagt äfven denna sin erehetoriska sigur. Han säger sig nemligen sanningen likmätigt avara skyldig förklara: aalt i Hr Behrens holel ugarni voro sangarne det bästa af alltsamamans. a A. St, st! Tala då icke så högt! Det kunde gå bättre fruntimmer förbi och ofrivilligt förnimma, hvad du der med så skarp betening uttalar. be skulle rodna öfver, au från en bildad mans mun höra sådana der tvetydiga uttryck uttalas. på Öppen gata. B. Bah! Bekymra dig icke du! 4hRodnaden är dygdens sårge säger en af det gamla Greklands vise, och för öfrigt bar den interessante, den dålskvärded, den abildade, den sedolarande grelven sjelf wed särskilt stil latit i sitt opus utmärka just den tirad, som du för kyska öron anser vara så stötande, och hvilken jag nyss med någon tonvigt tog mig friheten att recitera. A. Den der förtjusande grefven sjunker allt mer och mer i min aktning. Rätt snart står han i moraliskt bånseende inför mitt inre öga lika liten som den af honom omtärmälte dvergen Tom Pouce. Den olveriygelsen, aw både Handelstidningen och Winterbladet haft fullkomlig rätt i, hvad de om honom yttrat, rotfäster sig bos mig allt mer och mer. B. Den öfvertygelsen har hos mig redan länge varit rotsästad. Vill du imellertid ytterligare vinna styrka för din, så lås, hvad grefve Suzor spag. 14, om jag ej missminner mig) säger sig skola gora , när han återser sin maka: