Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 mars 1846, sida 1

de till böjd och ännu mera till vidd hafva sam ma öfverdrift som våra garders släpmössor hasva blott i det förra hänseendet. Om någon utlänning skulle i Paris tilläta sig, att, i konungs, Prinsars och ossicerares närvaro, förlöjliga nåson del af franska armeens unilormer; så vore det ett underverk, om han komme helskinnad bem. — Det är alltså Herr grefven, som icke förstått svenska, då han öfversatt det af insändaren begagnade ordet mössa med la Casque. Ått insändaren deremot ganska vål förstått den af Herr Suzor begagnade franska termen: le bonnet de police bevisas deraf, alt han öfversatt densamma med släpmössa, eller just så, som den, enligt Herr de Suzors egen höggresliga definition, bör och skall öfversättas — Man ser häraf, att grefve de Suzgor icke ens haft reda på den sak, om hvilken han tvistat, utan blindt huggit omkring sig i vädret, och att, när allt kommer omkring, det slutligen är han sjelf, som behosfver att draga nattmössan väl ned öfver hulvudet, för alt skyla de något väl långa öronen. A. Jo-jo! Jag tyckte nog, att det luktade brändt horn.... Men huru slipper då den ?interessante grelven ifrån de usla värdshusen, de illa stenlagda gatorna, de dåliga måltiderna, de trånga sängarne, m. fl. dylika af bonom gjorda vigtiga anmärkningar? B. Nästan lika illa, som från den om släpmössorna. — Först ber han i sill poöm åhörarne vara så goda och säga honom, huru en till Stockholm kommande främling skall bete sig, för att få logis, för att sofva och få något all äta. Straxt derefter påstår han i samma poöm, att det i Stockholm icke siones ett enda hötel, icke ett enda table-dhöte, och vänder man bladet om samt läser noten N:o 4, så finner man, att Ur grefven likväl haft lyckan alt finna det, som ban nyss förut påstått icke existera. Han säger sig nemligen di hötel ade Russie hos fru Cramer hafva funnit ett ökomforlabelt logis, en ulsökt snygghet, en (sådan uppassning, alt man icke kan fordra astort battre hemma hos en sjelf. 4 Han beklagar blott, att detta bötel icke är större, sty man kan icke nog rekommendera detsamma, och det är en rigtig lycka för fremlingen att få bo der. a ÅA. Men är karlen rent af rosenbelängd? Han vederlägger jui noterna ord för ord allting, hvilket ban i texten uppställt så senm, oomkullrunkeliga sanningar. B. Ja visst; i det fallet har han betydligt