Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 februari 1846, sida 1

posttidningen meddelar nu resultatet af den vigtiga, stora gemensamma Undsåttnings-kommitteens arbeten, till lindrande af noden i de af missvext hemsökta provinserna. Man: fiuner deral, alt en excellens, två landshösdingar och fyra stora, adliga possessionater, för de nödlidande gjort sig besväret med en stor division af de inslumna gåfvorna, den der hvilken kamererare som heldst bade kunnat göra. Nekas kan det icke, att detta resultat är betydelsefullt, då man snart får se, hvad komitteens bestyr, den stora divisionstabellen inberäknad, kommer alt kosta. Men så går det med de der administraliea faux-frais. Man multiplicerar pålagorna, för alt sedan få sitta och dividera nedsallningerna. Den enda trösten är, att begge bestyren lemna tillfälle att bilda eu reserv-fond: Lefve fonderna ! — Lefve de, och inga andra! Aftonbladet har upptagit en shrilvelse af orelve Dav. Frölich om gatulyshållningen i bufvudstaden, i hvilken grelven ganska vilbetänkt anmärker emot sättet, att lata utarbeta alla uya resormer inom hufvudstaden af komittcer, under öfverstäthällarens ordförandeskap, for alt sedan lata 80339 tillstädeskommande husågare af stadens 4000, asfgora eller råltare bifalla allt, hvad som föreslagits ; grefven tror det råttaste vore, att låta valda ombud öfverlägva och besluta om sådaua ärenden, då icke blott moralisk, utan i vissa fall äfven en jutidisk ansvarighet kunde for dem ifrägahomma, hvilken betryggade innevånarne för de ölverdrifter, svm nu ofta genomdrifvas medelst acklamation och sedan icke kunna afbjelpas. Ånmärkningen är grundad och borde utsträckas ännu vidare, i mycket annat. Man återkommer altid, i det stora samhället; liksom i den minsta kommunen, till behosvet af ett för året valdt ombudsmannaskap, en valmanskorps, som på sitt moraliska ansvar utser till alla uppdrag män, hvilka sedan moraliskt och juridiskt ansvara för sina handlingar. Endast på detta sätt blir den allmänna och den lokala lagslittninzen, ordningen och beskattningen så god, den sor tiden kan blifva det. Men huru erhålla sanktion på sadana republikanska idäer? En Norrlänning har skrilvit ett försvar för landshösding Akermans skärpta ålgärder mot landtnandeln i Vester-Norrland, hvilket likväl Åstollblaet icke vill i alll medgilva vara rätt, utan sorsvarar handelsstihetens princip älven i detta alseende. En insändare bestyrker; hvad vi ock redan förut anmärkt, i anledning af Dagensa