Allebanda redogör för elt iyckligt besegradt upprorsförsök i demokratisk anda inom den så kallade Konstföreningen? i hufvudstaden : ett sällskap bildadt sorg att uppmuntra unga konstnårer, senom inkop ocb exposition af deras ar beten, m m.; men som, på sedvanliat vis koneal. Svenskt sam håällsvis, styres af det holteri, heilket en gång fött makten i sina hander, och som, i samma mån det sjelf åldras, gynnar de gamla konstnärerne, såsom voro de, oakta dt tidens obeveklighet, städse de unsze Eu hekant artist, stor vattenmålare, halo foreslaeit, att föreningen skulle genom omrostning in pleno bestämma prisen, eller rättare inköpen. Detta botade de gamles förbund. kutteriet luftade listigt nog på, att, om alla fiage andel i beslu en, skulle kotterier bilda sig; och hela samlingen synes baft nos af ett, så att sorsöket gick i vatten. Resultatet blifver sormodligen sedan, att hela loreningen snart går Upp i rök; men intill dess kan man älminstone sjunga segersänsgzer Öfver oden demokratiska priacipens besegran e. llerr J. II. Ehendahls sorslag till VförändrinBar i pres:terskapets nuvarande bildning och befordringssätt, bvilket står i sammanhang med den al honom förut väckta fråga om Skolans reform, är nu asslutadt i Ållehanda och förljenar stor uppmärksamhet. Den sista delen deruf innesattar jemnandet af skoleoch lyrkoljenares lönerilkor, och dermed vore ock såhert ett jaltesteg gjort till mycket godt. De, som hade anlag och iure kallelse till det vigtiga lärare kallet, skulle deri da förtlora att gagBa: och man skulle ej se detta för själavärden förnedrande jägtande eller den ena biuttre sorsamliogen efter den andra, för att besanna den satirishe skaldens ord, alt vederbörande stutligen välja Stora Tuna framfor salizheten. Dagens måndagsbref, alresseradt till Tante Ebba, är huföudsakligen upptaget af svar på Aftonbladets i veckan forut reproducerade stycken utur Ur Crusenstolpes sjunde bref om stållningar och förhållanden, hyaruti man finner, att Hr C. då tillstyrkte antagandet af 1840 ärs representations-förslag. Inkonsequensen sorklaras ungefår på samma sätt, som vissa slora politici förklara sina. be hafva alltid skäl i omständigheterna? och det är siledes icke underlist, att en så stor politikus, som Dazens — n5 — har sina i nya Ställningar och förbaltanden?. Det går såsom man förutsast med Dazens diskussion i sak: deu blifver eå vederliganing al dess. egna theorier. Sedan Dagen hemiat amnen sran alla håll och ifrån sjelfva Norrska Storlingets förhandlingar, till det sa hallade penitentiaire-systemets, det vill såra det allmanneligen kallade korrektions systemets förkastande, så slutar den med att uppalfsa elt slags sorslag till eresorm i fängvarden, som är ingenling annat, än ett dylikt sammandrag af deaf Pensylvania-korreklionssangelsel antagna principer. Det är omöjligt at! säga, om detta Dazgens beteende rättare bör benämnas peniiens eler korrektion; troligen gör det och detSamma, emedan ett aterfall nog snart inrälsar! AAA— — AUHREL114E2 UKHETöiI1C.