Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 januari 1846, sida 1

— — ke, aflrådas skall, intecknad, varde Of, rå loppet, inom förberörda tid, nedsatt let hos Konungens Befallningshafvende, som kungör sådant vederbörande ersättningstagande och in: leckningsegare, samt liqvid dem emellan sedermera i laga ordning uppgör. Finnes härvid ersättningsbeloppet vara saststäldt genom ösverenskommelse emellan den ersättningstagande och den, som ersättningen gilvit, och sörmenar intechningsegaren värdet bafva blifvit för lägt beräkoadt; vare denne berättigad att, der ej full liqvid för bans fordran honom lemnas, äska jordens uppskattning af Nämnd, i den ordning förut i denna lag är vordet stadgadt: dock gånge beslutet om jordens afträdande icke dess mindre i verkställighet, och skall, så snart betalning, eller nedsättning af behörigen öfverenskommet eller sastställdt ersättningsbelopp, inom stadgad tid skett, vederbörande hafva rättighet att, utan hinder af talan, som efter 21 och 22 22 föras kan, jorden eller lägenheten genast tillträda. Fordröjes utöfver den här ofvan nämnda tid betalningen; då skall, i handelse någon till ersätt ning berättigad det yrkar, frågan om inlösande af hans rätt vara för den gängen förfallen och ankomma på ny pröfning. 2 25. Ivista egare, inteckningshalvare, eller andra, om bättre rätt till hvad såsom ersättning eller betalning är vordet bestämdt att utgå; derom må talan särskildt i laga ordning utsoras. Uppstär dervid hos Rätten fråga om lyftning; ege Rätten derom förordna, efter thy skäligt prölvas. Skulle sådan tvist yppa sig i sammanhang med frågan om skadestandets bestämmande, må den ej uppehälla slut i denna sräga, utan varde hänvist till särskildt utförande; och ege förthy Rätten, der så erfordras, vid val af Nämnd, göra forslag i de tvistandes ställe, på säll i 2 5 sagdt är. Ilar egare underlåtit, att hos Rätten, såsom 2 2 bjuder, i ändamål af inslämning, uppgilva den, som, i anseende till nytlijanderatt, med honom del i saken hafver; vare egaren skyldig att, efter Rättens bepröfvande, hälla sidan medpart skadeslös, dock utan den förhöjning, hvarom ofvan stadgas. 2 26. Den, till hvilken jord, på sätt omförmåldt blifvit, är vorden afträdd, bvaruti en eller flere inteckningar finnas, till hvilkas gåldande ersällningen icke förslår, ege, sedan ersättningen blifvit å behörig ort nedsatt, för inteckningarnes dödande anmäla sig, med bevis om fullgjord betalning, jemte gravationsbevis, hos domaren i den ort, der jorden är belägen; hvarefter denne åligger att, genom anslag å Rältens