Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 december 1846, sida 1

o, huru mycket skulle icke vara annorlunda, om man med allvar vinnlade sig om att lära folket att sjunga! Många offer skulle äfven derigenom undanryckas förnedringen och brottet, ty det ligger någonting upplyftande, försonande och tröstande i sången, och trälsande säger skaldinnan: avill du rik genom lifvet gå, Så lär dig sängens gudakonst förstål Sedan ofvannämnda konsert for sitt välgörande ändamäl var gilven, bafva äfven Herrar Price, till sormån för de af missvext hemsökta provinserna, gilvit en representation, bvilken välvilja emot våra nodlidande landsmän sä mycket mer sortjenar at anmärkas och hågkommas, som de under sitt vistande härstädes lära haft en ganska ringa behållning att päräkna. Ölverallt inom vårt fädernestand hafva behofvets barn funnit ömma och deltagande hjertan, och äfven utom våra landamären hafva vi nyligen sett glädjande exempel derpå i det sammanskott, som Skandinaviska Sällskapet, m. sl. personer, i Köpenhamn, gjort för samma välgörande ändamål. Ins. ser i denna handling den späda, men sorhoppningssulla, brodden af de valsignelserika skördar, till hvilka de nordiska rikenas ådlaste och ypperste män utsått fröet i bildningens och humanitetens väl beredda och luckrade jordmån, och som en gång, under skandinavismens blifvande förening, skola bringas iill vextlighet och mognad, och i den välvilliga gifvan en gärd af den broderkärlek, som, lik en ljusets härold, bebådande en lyckligare sramtid, på englavingar omsvälvar de trenne skandinaviska brödrafolken. Afatidningarne bafva vi sett, alt man i flera af Sveriges städer uppkallat den; så att säga, bemfodda konsten att bidraga till de nödställdes understod, och medelst upplörande af sällskapsspeklakel gjort ganska betydliga insamlingar för sadant ändamål. Vi hafve i Götheborg ett sållskap, hvars verksamhet för skön konst en tid synes hafva afstadnat, och detta till mångens saknad, hvilken anser sängen, vältaligheten och musiken, och dessas förening i den dramatiska konsten, sasom bidragande till själsbildningens fullkomnande och sällskapslifvets omvexling och forädling, hvilket sednare väl behosver bade sänggudinnorna och gracerna, för at täsla med de all umgängesglädje dodande spelborden och denna hedniska afgudadyrkan för bordets kräsligheter i mat och dryck, detta jagtande efter all yttre sasänga och flärd, hvilket undergrält så mangens välstånd och lefnadstycka.