Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 december 1846, sida 1

hogtidsfast. innan rökoflret aslyras, anställa några nyktra obelraktelser öfver Bacchi barns egenskaper och anlag för studier, vira arbets-verktyg eller husgeråd, samt vuära nodtorfter i allmänket. v i Vi veta, all Bacchi barns — alla arbetarefias i vingården — kardinal-egenskaper böra vara: aordning, styrka, munterhet och deraf följande fortrolighet. kanellertid hander understundom, att vid arbetsmethoden ovana eller oförvägna bära sig rätt otympligt ät, så all man sornimmer en exposition af kaltdans I stället för sett osynligt ljufligt ftuidumo; hvilket sceånare egentligen utgör Bricolieriets Colophonium; likasom den återiska drusängan (bouquet; eller som konstnären Sergel uttryckte sig: odet der tusan djeslan) utgör Bricolleriets Spiritus rector. Man bar likväl med tillfredsställelse erlsarit, att nexetrcitium facit magistrumo, så att sållan någon junior, isyunerhet enter vär tids liberala åsigter, stadnatl på öfverblifna kartan, d. v. s. blifvit candidatus perpetuus, oaktadt promemorialerne vid tentamina torrada, alt, hvad kunskapsgrenen måttlig måattlighet beträffar. sällan någon examinandus kunnal lorvärfva sig högre videtur eller betyg, än facillime admittitur. Bacchi mäns arbetsverksyg, eller husgeråd, för arbetets bedrifvande aro, som Bröderna väl veta, till antalet ej särdeles mänga och lätta att handtera, i synnerhet med någon gymnastisk öfning eller exercis vid tempelvalls-möten.— i Likasom de stridbara på fälten utmärka sina tempo med unisonen ett, i ett; i etty, eller, i fugeradt tillstånd, med termerna: obråck af! ligg an! ge syrlo, så hafva också vingårdsmännen vissa termini lechnici t. ex. oslå il lägg an! pumpa! kommando-ordet pöräck af nyttjas ej egentligen sithy att plutter-skott och chargering tillåtas) men de sacto användes dock detta händgrepp merändels vid sångens ansiag, då — likasom Fru Lenngren säger — oalla helgon fälld händer, tystna, skämmas på sitt VS