Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 december 1846, sida 1

De Galimathia rationali, ACADEMISKT ECLAMATOHIUM, I GÖTUA P. B. på i Barbarafesten 18:5. Ruticanturnobiscum. Man har mycket tvistat om, huruvida menniskan vore ämnad att gå på fyra eller på två ben. Begge åsigterne hafva haft sina forsvarare, sina vedersakare. Scåan man bråkat hjernorne med theorier i sådant afseende, påfann man i Grekland en gata, som i det närmaste löste det omtvistade problemet, i alla andra förhållanden, än Par Bricol. Man framställde nemligen den fråga: oIIvem går på fyra fötter i barndomen, på två ben i. medelåldern, och på tre i ålderdomen? Svar: Menniskan! sålunda blef, som man säger, spiken slagen på hulvudet; men ställningar Och förhallanden kunna Par bricoll, eller händelsevis lörändras.under civilisationens inflytelse genom tratt-systemet på det vidtberyktade boriåder-systemet, hvars tillvaro man i våra dagar djerft nog vågat förneka. Till följd härar finner man understundom en viss lusus nature; så att man får se den medelålders starke mannen på fyra föller och en åldrig dansande på ett ben; men slikt horer till Bricolleriets hemligheter, i fullkomlig säkerhet för alla kalmuckers alunäsamma blickar, och kan förmärkas endast af Durchscende. Förklaringsgrunden till så beskaffade metamorphoSer sökes och finnes dels i brist på equilibrierne, dels också i den gamla väl kända sentensen: Nemoa saltat sobriusv, hvilken förmienas hafva blifvit antagen af farbror Sitenus i den tiden, då han dagligen och stundligev gaf lektioner i danskonsten. M. 5. Emedan vi nu alla kunna anse oss vara i fullkomlig säkerhet och på två ben, med heder och värdighet af minst kommendörer, således patricier i Baccni stat, med näsan i vädret skiljda ifiän packet (kalmuckerne) så låtom oss på denna våta Barbaras