Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 november 1845, sida 1

bakom dem dolde en man, som hade befallning alt se allt; höra allt och att vaka öfver betjeningen. Från porten af detia besynnerliga sloll fördjupade ögat sig uti de nedanför liggande gröna dalarne, der floden slingrade sig fråm i ett sakta lopp; höjde blicken sig i höjden, gled den hän öfver bergens svarta slultningar, som bildade liksom en oerhörd cirkelrund tratt med snotinnar. Här var det som lady Stanhope lefde, omgifven af barbariska slafvar, på hvilka hon imponerade genom sin kraft och klokhet, omringad af fientliga folk, som vördade henne, som ett mystiskt väsen, försalt på gränsen af tvenne verldar; här lefde hon, ett byte för de största moraliska och fysiska smärtor, rådförande sig med stjernorna, på en gång utförande en prestinnas och en arabisk drottnings roll, görande sin boning till ett kelfvete och utösande sina guineer omkring sig på Libanon med en frikostighet, som lemnade henne sjelf utan resurser, men genom hvilken hon grundade sig en af emiren oberoende makt, söm tillochmed stod i opposilion emot Hans planer: Hon hade till sina ledsagare valt en viss miss William, en obetydlig person, som i lång tid hade vistats i hennes familj, och läkaren. hvilken vi hafva att tacka för dessa memoirer. Denne sednare var uppenbarligen en mycket aktningsvärd familjs far, en bildad man. som icke anade hvilket plågsamt lif som förestod honom. Lady Stanhopes planer voro alltför stora och hennes hjelpmedel alllför inskränkta; för att icke hennes omgifning måste blifea underkastad en mängd ledsamheter. Hon hyste förakt för läkarekonsten, likasom för läkarne. och skydde icke för att rent ut säga honom det; hon förkastade hans anordningar och skrattade ät hans förhålluingsreglor, höll deremot å sin sida oupphörligt föreläsningar för honom, och, då han var den enda civiliserade person uti hennes omgifning, föll hennes vredes stormregn emot civilisationen endast ned öfver honom. Denma roll, alt