fullständigt meddelade i årstrycket och i ossiciella tidningen. Nationen motsäg ett ännu lullständigare bruk häraf; och många röster bafva länge ölverklagat att denna förväntan ej uppfylldes. Jemlor man den nuvarande regeringens förhållande i denna del med den gamlas, så förmärkes snarare en återgång till hemlighets-systemet, än en utveckling af olfentlighetsprincipen. Det elaka lynnet hos gamla systemet medlorde åtminstone den fördelen, att i vreden och skrytet stundom yppades vigtiga saker, och upplysningar erhollos, som sedan, af oppositionen klokt begagnade, gifvit anledning till rättelser och förbåltringar, eller åtminstone väckt allmänna uppmärksamheten på beholvet af dessa. Nu finnes ingen enda organ inom pressen, der man med visshet anträffar ministerens tro eller tankar; och om man än icke fordrar så mycket, finner man ej en gång hvad de lörehalva for det allmänna, knappast bvad de redan gjort för det, sasom förberedande ålgårder till de vigtigare sakernas utveckling. Besluten slå ned på allmänbeten, utan att man vet ordet al; och den osfentliga diskussionen, så vigtig för Regering och folk, på det begge må mångsidigt och grundligt betrakta de allmänna angelägenhelerna, sorlamas och vilseföres. En sådan sorbehällsamhet, om den förenas med ett komitte-väsende, som ej grundas på ministerens egna förberedande förslag och personliga sedning, mäste blifva högst skadlig, ty den korporationseller kotlterianda, som så lält insmyger sig i komilte-väsendet, blifver då förblandad med det allmänna tänkesättet, som dock oftast torde befinnas i rak strid deremot. Af högsta nödvändighet är det således, att Regeringen har någon känd organ inom pressen, en eller flera, som öppet omtala hvad som sker, hvad man anser behosvas, huru man tror det böra göras, och som klokt och sansadt för striden med de olika opinionerna. Framför allt mäste alla till regeringen ingående rapporter och meddelanden, som röra landets angelagenheter och kunna bafva inflytelse på sambållets och medborgares väl, sanningsenligt och skyndsamt meddelas. I värt land, der komwunikationerna äro langsamma och osäkra, är detta af s or vist, da regeringen har säkrare underrättelser, än de enskilte kunna hafva; och hvad utrikes angelägenheter angår, är det så mycket nödvändigare, som vår sjöfart utgör en stor del af var behallna förmögenhet, eburu dess sanna iuteressen. äro förfärligt sorbisedda. Det är ett daligt tecken på närvarande styrelses vördnad för olsentlighetsprincipen, att sorsallningssamlingen qvarslär i sitt olullständiga skick. Alla Kongl. beslut, som på ett eller annat sält röra allmänheten, eller menigheter, eller som kunna såsom prejudikater anses, borde ovilkorligen deruti intagas. Detta är enda sättet att vinna allmän kännedom och enbet i lagskipningen och förvaltningen. Hvad angår nuvarande regeringens visade aktning för offentligheten i allmänna medlens förvaltning, så mäste den icke endast erkännas, utan losordas. be flera bevis derpå, vi redan baft, äro nog, för alt icke betvisla dess allvar härmed, och jag har redan. förut antydt förhallandet; jag vid nu blott tillägga, att detta handlingssätt bör vara en borgen för, att god hushållning med statsmedlen blifver dess ledande princip. Likväl är det icke nog, alt blott läta