Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 september 1845, sida 1

eningar derigenom, att de till behandling upptogo allas inleressen, och som hade sammanträde i någon länets centralort en eller ett par gånger om året, blifva således en gemansam föreningspunkt för allt, inom linet befintligt, sosterländskt menniskoålskande vit. Här sammanträffade goda och upplysta menniskor af alla stånd och vilkor och gjorde ömsesidig bekantskap för att sedan kunna samverka till ett gemensamt mål; här skulle diskussionen kunna blifva månssidig och lika sri srån ensidighet, som någonsin vid våra riksdagar, då här oshandlades alla slags ämnen och då hitsamlades personer af alla meningskraklioner; men diskussiosnen kulle här, lättare, än vid riksdagarne, bållas uppe i det ädla lug, som sanningens utsinnande kräfver. Vid riksdagarne måste ju nästan för hvarje fråga något enskildt interesse på ett afgörande sätt antingen befordras eller förnärmas, då resultafet af riksdagens öfverläggning blir ovillkorlig lag, och derföre kan svårligen der gälla det opartiska lugn i öfverläggningen och den moraliska renhet i bandlingsmotiverna, som oundgängligen fordras för rättvisans befrämjande. I länsföreningarne åter, hvarest de eldsängda frågorna om milt och ditt egentligen aldrig på ett afgörande sätt blesve omtvistade, alldenslund en fri förenings beslut endast binder den öfvertygade — der skulle, om söreningarne rätt organiserades och styrdes, ädel bumanitet kunna blifva öfverläggningarnes motiver, upplysande sanning deras resultat, och rättvis bandling produkterna af desamme. Vid dessa sammankomster skulle den okunnige få lära; den ensidige erhålla tillrättavisning, den dumdristige och öfvermodige blifva näpst, och den blygsamt välvillige uppmuntrad. Härifrån skulle till våra riksdagar och vara komunalstyrelser utgå ett — nu alltför knappt — då tillräckligt antal män, med upplyst, klarnad och bestämd öfvertygelse i samhällets och mensklighetans både smärre och vigtigare frågor, äfvensom med utbildad förmåga till sin öfvertygelses tydliga uttalande. — Och buru vigtigt vore icke för ärenderna vid våra allmänna riksdagar, äfvensom inom de särskildta kommunerna, att begreppen om förekommande frågor vore utredda, och opinionsstriderna utkämpade, innan frågorna om Mitt och Ditt hunnit så nära in på lifvet, att de vid öfverläggningarna kunna alstra utbrott af enskilta passioner. Vid dessa länsföreningars allmänna sammanj tråden skulle helt nal iurlist likställde, Hkatän