Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 augusti 1845, sida 1

— Från Österrike har man notiser, som gifva ett allvarsamt utseende åt den vid bosniska gränsen förefallna affären, hvilken torde få vidtutseende följder. När allt går omkring, lär det ändå varit Österrikarne som fått stryk af Bosniakerna. På österrikiska militärgränsen företagas emellertid rustningar, som antyda något helt annat än en biläggning på diplomatisk väg. Det talas om ingenting mindre, än att Österrike skall, för att förskaffa sig en naturligare och bättre försvarad gräns på Turkiets bekostnad utvidga sitt område med en landsträcka af ungesär 87 tyska qvadratmils rymd. Nordöstra delen af Ungern och den tillstötande delen af Gallizien hafva lidit af öfver svämningar, som anställt omätliga förhärjningar. I Sachsen har ock bildat sig en förening af oprotestantiska vännver. Regeringen har förbjudit dem att hålla sammankomster, men deremot halva de asgilvit en kraftfull protest: RYSSLAND ochH POLEN. S:t Petersburg den 4 Augusti. En kejserlig Ukas af den 5 Juli förordnar, att icke något Platinamynt mera skall präglas samt att det, som finnes i allmänna rörelsen, inom 6 månader skall varda invexladt. Notiser från Kaukasus förmäla, att grefve Woronzow i början af Juni uttågat ur Tillis i spetsen för ungeför 20000 man, för att företaga en hulvudexpedition — den första i år — till det inre af Daghestan, då det troligen kommer att gälla Tschetschenzerna. Alla berättelser om tidigare af Woronzow vunna segrar äro falska, ty hittills ha endast förpostaffärer ägt rum, i hvilka Woronzow icke deltagit. Trots Ryssarnes stränga spärrningssystem fortfar dock förbindelsen emellan Turkarne och Bergfolken. TURKIET. Konstantinopel den 46 Juli. Närmare notiser angående eldsvådan i Smyrna gifva vid banden, att antalet af de nedbrända husen varit mindre, men beloppet å den anställda skadan större, än man i början trodde. Nu uppgifvas 4000 bus hafva blifvit förstörde, och skadan skall belöpa sig till 200 Mill. Piaster. Orsaken till brandens starka framfart är alt söka i den lojhet och liknöjdhet, med hvilken sprutfolket, för det mesta Greker och Armenier, skötte sina åligganden. Endast emot kontant erkänsla stod deras hjelp till-att erhålla for det af katboliker bebodda frankiska qvarteret, men deras obarmhertighet fick snart sitt förtjenta straff, ty vinden vände sig och deras o—