Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 juli 1845, sida 2

I viljan, han använder emot förtvislan ... Ni tror, att ni är en stor man, herr Grefve, emedan ni är en förnäm mans, sade Beaumarchais. ypAh, för hin i våld! då jag ännu tillh rde den stora massan af folket, måste jag använda större omtanka blolt och bart för att lefva, än man i öfver 100 år har an vändt, för all styra alla Spaniens länder. Nej, lyckan är icke geniets måttstock. Den sanna storheten förblifver icke så lätt ostraslad. Napoleon, ensam, öfvorvunnen, förvist till en punkt ute i hafvet, med verldens oroliga blickar häftade på sig, var större, än på sin lyckas största höjd, då den furstemakten omgifvande glansen till hölften dolde honom. slut. TviIsT OM EN KYRKA. Uli den i preussiska Schlesiens bergsbygd belägna småstaden Waldenburg hafva nästan samtlige katholske invänarne ösfvergått till den nya sekten, Kristkatholikerne, och fordra nu, att den dervarande hatholska kyrkan skall upplåtas åt dem såsom deras egendom och icke sorblisva i de, till ett så utomordentligt ringa antal, öfrigblifna katholikernas besittning. De ur denna anledning uppstandna stridigheterna hafva förts med en sadan förbittring och hårdnackenhet, att dervarande borgmästare funnit sig föranläten att inrapportera sorhallandet till öfverpresidenten i Schlesien, br von Wedell. Denne böge embetsman har icke heller, oaktadt han personligen infann sig i Waldenburg, lyckats att åvägabringa en förlikning emellan de båda af religionsnitet uppäggade partierna.