2— ——— CTRIKES NYHETER. FRANKRIKE. Paris den 44 Juli. Sju nya pärer halpa blifvit utnämnda. bet anmärkes, all alla på någon tid utnämnde pärer äro motståndare till råutenedsättningen. Vid en revy å marssältet den 9 Juli blef generallajtnanten och generalinspektören, erelve Sparre, ansallen af hjernslag, som hade till foljd hans ögonblickliga död. Samma dag stjelpte vagnen med marskalk Soult, som slapp undan alfären med en obetydlig kontusion. Victor Hugo reser på 3 månader till Spanien. Under tiden skola väl de goda parisarne glömma historien, i hvilken han spelar en så snöplig rol! knlizt officiella raporter från Ålgier, hade de mot de infodte företagna operationerna för det mesta lyckats och voro nästan slutade. Den 45 Juli skulle alla trupper åter hafva inryckt i sina ståndqvarter. Åbd el-kader har dragit sig tillbaka mot vester, dock utan att återvända till Marocko. — Ur privata bref inhemtas, huru fransmännen värre, än kossacker och kalmucker, farit fram mot de arma stammar, emot hvilka förutnämnde operationer varit rigtade. Ölversle Pelissier, som annars har rykte sor att vara en mensklizt sinnad krigare, ankom den 48 Juni med sitt truppdetachement framför en al tvenne höjder och en stenmur bildad grotta, som sramtill hade tvenne öppningar, men baktill endast några remnor. Ur grottans öppningar sköts på fransmännen, som besvarade elden och antände risknippor, uppstaplade framför öppningarne. Den 49 på morgonen ville Araberna underhandla, men öfverstens vilkor voro för härda och de vände tillbaka i grottan, för att der dö med hustrur och barn. Nu begynte äter elden och risknipporna antändes ånyo. När man den 20:de på morgonen förnam allt vara tysti grottan, inträngde man i densamma och möttes af en ryslig syn: ungefär 4000 menniskor hade varit insperrade i grotlan; deras lik funnos stående upprätta mot de i ena ändan af densamma besintliga remnorna, för att kunna andas; blott ungelär 70 voro ännu vid lif, men dogo så snart de kommo ut i fria luften; många buru djupa sabelhugg, liksom om de velat dödat hvarandra inbördes, för alt göra ett hastigt slut på pinan? IIela slammen Reab fann der sin undergång. Allmän är den fasa och bestörtning denna illbragd (ty annan benämning förtjenar den ej) väckt i Paris. Prinsen af Moskwa bragte den 414 i Pärskam maren saken till tals och fordrade i franska ——X — — — — . ———