blilvit tilll akastöttal t republiken, förutn icke Bourbonernas återkomst, ja han anlen for omöjlig, ända till dess de hade ini Paris. De 100 dagarne olverraskade hans ide blick, som man; så högligen prisat. kongressen i Wien visste han icke att draga fördel af makternas oenighet, utan tillät, antingen af svaghet eller förräderi, all en fientlig hufvudmakt Preussen, tog plats nästan utanför våra portar. Han var icke i stånd att bibehålla sig under restaurationen. Han hade ingen del i de tilldragelser, som bragte Ludvig Philip på thronen, till den grad var han beröfvad allt inflytande år 1830. I Konferenserna i London uteslöts han från de öfverläggningar, som hade raseringen af de mot Frankrike uppresta fästningarne till föremål. Quadrupelalllancen kände han först efter dess afslutande, och ban tillät, alt man tillade honom ideen af densamma. Slutligen återkallad från London, nödsakades n att, för att bibehålla en qvarlefva af inslylande, net i sig lill att öfvertaga en smickrares roll, hvarigenom han en dag ådrog sig föl01— jande biltra utbrott af Thiers: mMan kan begripa, alt ni gjorde er lill holman under N. poleon för äran och storheten; mep att till holman för det nuvarande!. . . Talleyrand har öfverstått många stormar, och an dog i sin säng. Men hvad sordras för att sig uppe i politikens högre regioner, när man i ågot annat mål för ögal? Att hafva en 2LÄatt förstå att vara otrogen och otackkan, krypa under tyranniet, hvarken lolthet eller äregirighet, som leder kr. och vara Jumpen nog all stt hatas. Man kallar Åman stige ned isamden olycklige, ingar; man måste kraft