Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 juni 1845, sida 1

vid det af Ådeln och Presterna å 1840 års representationssörslag begångna mord, och deri tyckes ochså Förf. under fortsättningen af sin alhandling instämma, då ban i följande punkt yttrar: allvad man, med fullt skäl, kunde beklaga, vore om ett eller två stånd, för det att ett förslag såsom det är 4840 bordlagda nya representationsförslaget, ej var enligt med dessa stånds mening, skulle söka att tillintetgöra den möjlighet, grundladen öppnat, för att få sådana frågor beredda, och i stället mot sjelfva förslaget, såsom sådant; vilja vända sitt veto, eller om två stånd stanna mot två, sorhlara förslaget förfallet. o5 — Detta är just hvad vid denna tiksdag inträffat. — Sannt säger Geijer vidare: åbet vore ej blott att ullbakaskjuta vart staisshick bortom 4809: det vore att ateruppkalla standsprincipen i en rähet, som den, sedan vara olychliga partitider, ej i Sverige hast.o be, som så handla böra derför ej mera heta konservativa, nej retroaktiva. vi se således tydligt hvarthän ledarne hos Adeln och Presterna vilja hafva det. Må man rätta sig derefter. Må de få det, såsom de sjelfva hafva stält till det. Geijer omnämner, under sakens utveckling, 4809 ars konstitutions-ulskotls memorial om National-representationen, som en af de förträffligaste politiska alhandlingar, och väl vore, om man nu handlade efter hvad man då insåg, ty större sanning kan väl aldrig uttalas, än då det heter: man har dej kunnat undgå att erkänna, alt uli ståndsfördelningen låg större delen af anleluingarne till det missförstånd, det uppehåll i ärendernas gång, ändtligen till de ståndstvister, som så ofta söndrat nationen, skakat samhällsordningens grundvalar och fullstörtat stats sorsallningen, o och ändä kan någon vilja HISI denna fördelning, ja, vilja införa ett femte stånd. Ått delta är en omöjlighet, bar Geijer vidare slaende bevisat, och att den enda möjligheten för förbättringen ligger i samsäldla fria val och samfäld representation med två kamrar, bvaraf den ena våljes ur den andra. Såsom ett ylags verisihation anfores (sid. 158 och 59) Anckarsväårds och Richerts representations-förslag, som verhligen ej är så oålvet; men bortshämdt skulle det alldeles bli, om det, som Anckarsvärd vid sednaste riksdag föreslog, medgälves regeringen alt tillsätta balfvya pröfningsnämden. Dock, vi vilje ej fördjupa oss vidare, utan endast säga: Läs! och hvar och en skall känna sig tillfredsställd.