Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 maj 1845, sida 1

INSÄNDT. Också ett Reform-förslag. Författaren till dessa rader har länge undrat på, hvarifrån den förvillande methoden i vår trädvarubandel-ealcul leder sitt upphof, och hvarföre samma method så ihärdigt bibehalles, neml. alt fästa prisbestämningen vid 20 fots 3 9 tums plankor med derifrån proportionaliter lämpadt pris å andra dimensioner. Många, kanske de fleste, af dem, som i trävaruhandteringen äro interesserade, torde väl anse en förändring i det antydda sorhållandet vara utan all betydelse; men låtom oss, på en liten stund, få taga ämnet i närmare skärskådande, så torde det till älventyrs visa sig alt saken har sina sidor. För köparen kan det tvifvelsutan vara ganska likgiltigt, hvilken dimension som helst man må antaga sasom grund för den allmänna prisbestämningen, ty han (köparen) blir ändå, i kraft af ärendets beskaffenhet, alltid den som afgör proportionernas tillämpning, antingen dessa böra räknas upp: eller nedåt. För sägverhsägaren är deremot skilj— — — ———