Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 maj 1845, sida 1

Blott några murar stodo qvar af det gamla slotlet, dem låt han nedrilva och begagnade de derutur hemtade materialerna till att bygga ett värdshus , på hvars skylt man läste: vRepubliken Yvetot.o Om konungar torde på den tiden ingen nämna ett Nästan vid samma tid hade den förre artillerilöjtnanten blifvit kommenderande general och han förSlörde nu de sista spillrorna al republiken, hvaruppå han provisoriskt inflyttade i Palais Luxembourg, innan han kunde hålla sitt intåg i Tuillerierna. oSkulle ziguenerskan hafva spått santo utropade fader Mathias några dagar ester den 18 Brumaire. Min ofsicer har mycket rigtigt, såsom han sorutsagt, lagit fram marskalksstafven ur sin ficka; tänk, om ban funne en krona! Han fann henne, såsom en hvar vet, och tillochmed flera, så alt han utdelade sådana åt sina anförvandter. Samma dag. som General Bonaparte salte Frankrikes och Italiens dubbelkrona på sitt änne, ändrade fader Malhias skyllen på sitt värdshus och kallade det: Konungen af Vvetot.o Och gästerna gåfvo, med glasen i hand, stället denna nya titel, vid samma tid som den helige fadern mot sin vilja smorde den nye kejsaren. . lIiguenerskan har haft rätto, sade värden på okonungen af Yvetob, evi begynna begge vara dynastier, och äro så godt som kusiner.) . Under det den moderne Cäsar eröfrade provinser och länder, för all skänka bort dem åt medlem marne af sin familj, åtnöjde sig den modeste herrskaren i Yvetot dermed, att jemte sin förra rörelse börja en tobacksoch snushandel och inrätta en restauration under ledning af sin kokerska Johanna. Min kusin går sin väg framåt fortare än jagr, sade konung Mathias, han har redan genomlågar hela Europa, och jag har ännu icke förlorat spiran på kyrktornet i min by ur siete; hvem vet emellertid, om vi icke nå samma n åle