Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 maj 1845, sida 1

öppet tillväga — att; utan skyms och löflesbrott, kuuna träda tillbaka? Särdeles vigt här, i följd af förut kända sörhallanden, blifvit fästad vid Friherre Hugo Hamiltons, J. P. Lefråns och Grelve Carl Guslaf Löwenhielms anföranden i representationsfrågan; men de hbätva likväl icke verkat annat, än ett streck öfver en del af förhoppningarna, då deremot Svenska Ministerns vid kejserliga Ryska bofvet, Friherre N. F. Palmstjernas anförande i samma fråga väckt mycken bitterhet. Onshligt voro således; alt denne man icke finge återvända till samma hof, eller, om så sker, att han ej finge bevista nästa Riksdag. Se här en del af hansansorande: Men, mine Herrar, vore än detta förslag (1844 års Represenlationsförslag) så felfritt som det är felaktigt ; vore det im englars verk och, ifrån första bokstafven intill den sista, ett mönster af fullkomlighet — denna gång, om än med sorg, skulle det åndock förhaslas. a Åro sadana utiryck värdiga en Representant?.... Skola passion och enshilta inleressen förkasta äfven det fullkomliga — för det att ett annat parti förordar detsamma, vare sig att detta förordnande sker emed lock eller pocka som ordspraket lyder? : Sedan man läst följande yttrande i represenlationssfrågan af en Stats-rådets ledamot, Friherre Johan Nordenfalk, neuligen: Det är en känd sak, alt Konungen icke velat gifva någon offentlighet åt sina åsigter i denna fråga förr, an densamma blefsve Honom på grundlagsenlig vag underställd, och det har varu med full öf rerlygelse om rigtigheten häraf, som Konungens samllige rådgifvare deruti inslamla; samt sedermera läst Stats-radet Silverstolpes yttrande i samma fråga, och dermed jemför andra företeelser — så kan man, oaktadt Aftonbladet flere gånger troll tiden vara inue för Regeringen, all i representationsfrågan öppet uppträda, icke vänta denna Regeringensmedverkan för densamma; ty om man skall tro Hennes egna ord, så skulle Hon först, sedan Rikets Ständer på grundlagsenlig väg framlagt för Henne en represenlationslag till sanktion, yttra sig, och innan det sker, eller kan ske, bar Svenska folket en tillräcklig tid på sig att ölva sitt beprisade tålamod. — Då man besinnar allt detta; så kan man verkligen rätt uppskatta värdet af den der lofordade neutraliteten, och äfven inse sin bopplösa ställning .... Kan man boppas, att, sedan förtjusnings-sebern lagt sig, de domnade