Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 maj 1845, sida 1

— bäftre nalurgåfvor nu mera, sedan de SN — ma officers-examina tillkommit, stadna isso u derbelälseraderna, och att saledes alltit RAodrtuppen bör ega och verkligen eger meråsgimd palhi för de medborgerliga rättigheter, som IUlllerkännas underbefälet, än ossicern. Skulle Lristokratien en dag, med en svensk minister hos alla Ryssars sjellherrskate ispetsen, anse nodist tukta en på medborgerliga rättigheter alittor bögt ropande folkmassa, så glommer icke Aristokratien deua Hornska handtag, utan begasnar det såkert. Då, om icke förr, skall svensha folket inse och förbanna den, som förledde relorm wannerna till denna sin alltför medgörlig il lgärd. För ett folk, som vill begagna upplysningens framstea till si na lagars förbättring och ej dervid vill vara bundet af kastinteressets, eller skriandans, egennytliga beräkningar, bör man ej bilda en Tepresentation med någon annan konservativ makt, än den, som tidsandan bjuder, — det vil med andra ord säga, art nationens alla angelagenheter, som icke ovilkorlisen tarlva beslut genast, skulle icke algoras på det riksmöte, der de först sorckomma, utan först riksmötet derefter, på det att icke nagot, som kan uppskjutas, byarken i håmlorelsens stund, eller utan folkets vetskap och sympathi. som genom nya representantoal utrones, kunde afgoras. Med en sålunda bildad konservativ makt och dertill honungens velo, eller rättighet att vägra sanktion a Rikstorsamlingens beslut i alla mal, hvari icke Rikets Ständers beslut nu ensamt gälla, skulle ju allt, som hios representationen sorekommer och beslutas, och hvilket mojligivis vore nationen skadligt, kunna hindras? Icke kunde da jord-, bergs-, bruks-, handels-, sabriksoch handtverhsidharne, som genom allmänna valrättens inforande blefve det representerade folkets pluralitet, vilja tillrpcka sig en rättighet, som förringade styrelsens rättmätiga och i alla land nödvändiga krasllulla makt. bet synes ej förenligt med desse idbares enskildte sysselsättningar, eller med deras interessen, alt ölvertaga landets styrelse. Om ock några få representanter oklokt skulle vilja stråsva derefter, så skulle mängden af representanterne, och ännu mera deras kommitenter, lägga ocfvervinneliga hinder deremot. Icke beller skulle en salunda bildad representation vilja, i Aristokratiens eller Hierarkiens välkända händer, nedlägga någon styrelsemakt. Det är säledes ett tomt husskott, om någon fruktar, alt en dylik representation en dag skulle tillrycka sig sjelf, eller lemna nå gon korporation, styrelses ——23