Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 maj 1845, sida 1

— Hhrif då Consraktet — inföll Salan. — iiftera sjelf — lalren (og fram papper, penna och bläck, och beredde sig att skrifva. Efter fem minuter var Kontraktet färdigt, och, undertecknadt af Satan och Mairen. Salan förband sig härulj, all på nalten bygga en bro, stark nog för all hålla i trehundrade är; och lalren å din bdida, alt härför gifva som betalning, Gen första själ, som händelsen eller nödvändighe ten förde over Reuss på Helfvetesbryggan. vid soluppgången andra dagen var bryggan särdig hiniren syntes snart på Goschener-vägen, för alt efterse huruvida 5 lan uppfyllt Kontraktet. — Ni ser, all jag å ordhällig — sade satan. — Jng 00 IÅ — svarade Mairen. — siluru min käre Curtius — återtog Satan förbluslad — Ni okulte uppofira Er sjels för Edra undoöorlydande? — Intet alkeleles — fortf r Mairen, i det han midt på bryggan nedsatte en säck, som han burit på r seen, och den han sysselsatte sig med att upp— IIvad gör ni? — sade Satan, som gissade hvad söm skulle hända. — Prrrrrooou — skrek Ålairen. En hund, med en skramia bunden vid svansen, sprang förskräckt ur säcken ölver bryggan och tjulande förbi Salans föller. — Nå — sade Malren i en spefull ton — so der, Er själ, som flyr undan; spring då efter, Nådig Herre ! . Satan blef ursämig af vrede; han hade pår: äknat en menniskosjäl, och var tvungen åtndin sig med en bund, men han egåe Oj rält att beklaga sig. Emedlertid, aldeastand han var en bildad man, latsade ban Höna saken rätt löjlig, han IM och med skrattade med Ålalren härat. Mom koöcppt haide denne vatelt ryggen till, 10rr an Saltau borjade