Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 maj 1845, sida 1

annat än väcka den djupaste indignation både mot avngreppets upphossman och den tidning; som lånat sig till ett verktyg att publicera detsamma. Utom den brist på decorum, utom den frenetiska ilska, som hela den ifrågavarande artikeln andas, innehålla de i densamma framkastade s. k. erellexionerna en så stor dosis oförnuft, att den, vederbörligen utportionerad, kunde vara nog för att besolka hela den ståtliga riddarbusbyggnaden med aconsirmerader därar. Eller hvad tycker läsaren?.... En ofrälse person kan t. ex. blifva lärare vid rikets högskolor, medlem af Konungens Högsta Domstol, President i hvilket som helst af rikets kollegier, Generalbesälhafvare i något af mifitärdistrikten, Statsräd, ja tillochmed en af Rikets Herrar; han kan hedras med alla de yttre utmärkelser, som visa, att han har Regentens oinskränkta förtroende; ban kan, till följe af den upphöjda ställning, han i samhället innebar, göra både sin Konung och det folk, ur hvars sköte han ufgätt, oberäknelig nytta, nytta för kommande åldrar: men — FH ommarherre kan han icke blifva, så vida Konungen ej vill blotiställa sig, att af det konservativa partiets offentliga organ blifva helsad som en econsirmerad dare.5 — Ligger det väl någon den ringaste gnista sundt förnuft i en ereslexiono, af hvilken; begagnad såsom premiss, man utan nägra diahlektiska spetsfundigheter kan draga dylika slutsatser? .... Vi blott fråge; den tänkande delen af allmänheten må sedan sjels proslva och afgöra. Vi hafve bär ofvan nämnt, att den ifrågavarande artikeln på ett evident sått ådagalägger vissa af det konservativa partiets innersta tankar och åsigter. Detta torde fordra en närmare förklaring, och vi äre beredde att afgifva densamma. — Hvad man än i vissa stycken kan hafva att förebra den anya regimeno, — ännu kan man icke lägga henne till last, att hon vid befordringar begått nägon mannamåän, eller, i detta sall, latit några sidoinstytanden inverka på sina handlingar. Ensamt detta är ett godt liastecken, och måhända just det, som uppehållit det stundom sjunkande hoppet om bättre tider, Den, som vet, hvilket omätligt moraliskt inflytande oväld i besordringar utöfvar på nationen, ban förstår äfven att uppskatta värdet af densamma, och han har på samma gång i sin band ett sänklod, hvarmed han kan mäta djupet af den harm, som bemäktigat sig det kottert, hvilket, vandt vid att se börd, rekommendationer, slägtskap och enskilta förbindelser bana väg till statens indrägtigare embeten, nu på en