Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 maj 1845, sida 1

ledsaga oss till festen. Han hade straxt tusende ursäkler till hands, men jag ville ej laga någon af dem för godt, och således voro vi komna i en lislig ordvexling. Kanhända du kan få veta af honom rätta orsaken till hans uteblifvande.5 Som jag här kände mig vara en alldeles öfverflödig persou, så ville jag rekommendera mig, men till min glädje tog sadren mig i handen och höll mig tillbaka. vUrsäkta migo, sade han, att jag sålunda. glömmer all belefvenhet och icke ens tackar er för den artighet ni visat min dotter: men jag var så förnöjd öfver att träffa den här törkomne gynnaren, att jag glömde allting annat. Tillåten mig mina herrar, all jag presenterar er för hvarandra: Hr Strandford, en engelsman — Hr ... ja, ert namn har jag ännu ej haft den äran att få veta. — Mitt namn är B, — Nå väl, det är Hr B., gentog han i det han vande sig till engelsmannen, hvars bekantskap jag. har haft det nöjet att göra i dag. Han är dansk, men talar engelska så godt som sitt modersmål. Jag lyfte på hatten, engelsmannen bockade sig. — Der uppstod en paus. oMen hvad är dettap, gentog den gamle; vsjag tycker du är så förstämd till lynnet, min kära Rachel. Du säger icke ett endaste ord. Kanhända du är trött och behöfver hvila dig. Det är väl också på tiden all vi snart gå till bords, för att intaga vår aftonvard. Herrarne göra oss nalurligtvis det nöjet alt deltaga deruti. i i Jag hade ingen orsak att afslå den vänskapliga inbjudningen. Engländaren började deremot att framstämma något, som den gamle afbröt. i det han förklarade sig icke vilja höra någon undskyllan i denna punkt. Han tog engländaren under armen, jag bjöd dottern min, och sålunda vandrade vi in i ett af tälten. Samtalet vid bordet fördes så att säga uteslutande