Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 april 1845, sida 1

deruli yttras, att Bengt Gudsmundssons till konstilutions-utskottet ingifna forslag var något helt annat, än det, som han i Bondeståndet inlemnat och som tillvunnit sig nämnde ståuds bisall. I N:o 79 af denna tidning besvarade jag detta Ållehandas förmenande med dessa ord: abåda förslagen öfversstämma sullkomligen till sina hulvudgrunder och skilja sig endast i några detaljbestämmelser, hvilket jag losvar bevisa, i händelse Allehanda skulle fortfarande vidhälla sitt påstående.o Men Allehanda dahade ej tid att afvakta min bevisning, utan afgjorde saken summario processu i sitt 84:de N:r, sågande mig amed denna bastanta osanningo redan abokstasligeno plilvit beslagen (!!!). Det kan man kalla att bandla öppet och å(ärligto att vara sak dråpande.o Nu kan visserligen mitt ja vara så godt som Allehandas nej, och derföre torde vara bäst att vi båda tiga och läta 5:dje personen, hvars vittnesbörd Allehanda ej lärer kunna jälva, slita tvisten, hvarföre jag här tar mig fribeten meddela nedanstående skriftliga intyg: aUndertecknads till Constitutions-Utskottet vid Riksdagens början ingisna förslag, och det, som som af mig afgafs i Bondeståndet vid föredragningen af samma utskotts förslag till nationalrepresentationens ombildning, bade egentligen endast följande skiljaktigheter: I valrittten: aj At val-scalan var beräknad efter 4000 Rdr hrco för hel röst uti det första, men till 500 Rdr Specie i det sednare. b) Att ända till 40 röster kunde afgifvas, i slället för blott 6 röster i det sednare. c) Alt 200 Rdr Beo uppskattad inkomst gaf hel röst, då i det sednare erfordras 400 Specie. d) Att Boställs-jordens innehafvare hade rösträtt, hvilket i det sednare är uteslutet. I valbarhet: Alt valmännen kunde väljas inom Länet och Riksdagsmännen inom hela Riket; då i det sedpare alt valmännen måste vara innom valdistriktet, och representanten väljas för Landet inom Länet, för Städerna inom Stads-distriktet. I Rihsdagens organism: All på samma sätt som i 1840 års Förslag, den andra kammaren valdes för Tre Riksdagar af den första, 131lel utaick usarje Riksdag och nyvaldes, o. s. v. I det sednare bar man deremot, i likhet med norrska sättet, låtit de valde represensanterne för hvarje riksdag dela sig i Två kamrar, som först öfverlägga särskildt, men om de ej etter en återremiss kunna förena sig i —— HUu—— -—