Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 april 1845, sida 1

ända till sullkomligt utrotande bekämpa hvarje företrädesrättighet, som icke grundar sig på den förnuftsenliga, allmänna viljan ! Att tillåta, det folkets allena rättmätiga suverånitet antastas, eller bindras i sin utöfning, är ett förräderi mot förnustsrättens och menskligbetens heliga sak, ett förnekande af fäderneslandet. Ett förvaringsrum, der slalvar hvila, eller ett stall, der lastdjur äta och solva, är icke något fädernesland. Den, som, vare sig under hvilken förevändning som helst, fördrager, att, i detaf fria, lika berättigade medlemmar bestaende samfundet, några vissa kaster, klasser, eller stånd, erhålla vissa företrädesrättigheter framför det öfriga folket, ban godkänner på samma gång den Maktens brottsliga usurpation, i kraft hvaraf man tillåter sig dylika kasteller rangskillnader; uppoffrar segt egna och sina medmenniskors rälligheter; förnekar sitt och deras menniskovärde och kastar sig, på gruset af den sanna samhällsordningens ruiner, i stoftet för tyrannernes sötter. Hvilken afsigi ligger till grund för föreningen af de ursprungligen af hvarandra oafhängiga familjerna? eller, med andra ord, bvad är ändamålet med menniskornas förening i större samfund? — Ett förstärkt värn för deras gemensamma frihet och jemlikbet, ett betryggadt utöfvande af rättvisan, ett förökande af det allmänna välståndet genom gemensamma ansträngningar, genom gemensam sslit och verksamhet, genom utvecklande af de obegränsade krafter oeh förmögenheter, till hvilka fröna ligga i mensklighetens exet sköte. — Hvad erfordras för att uppnå detta ändamål? — Goda lagar. Viljen J veta af hvad anda lagarne äro, så sen till hvilka som stifta desamme. Blilva de stiftade af några få, så äro de ensidiga och alse nästan uteslutande lagstiftarnes eyna fördelar; blifva de deremot stiliade af alla, eller, med andra ord, äro de en produkt af den förnuftsenliga allmän-viljan , så måste de, i fullkomlig öfverensstämmelse med hufvudgrunderna för all sornustig samhällsförening, hafva till systemål alt befordra Allas väl. Unnen eder dersöre icke någon hvila förr, än alla genom samfålta val hafva en del i en lagstiftning, som skall vara gemensam för Alla! När J en gäng fullbordat detta verk, så hafven J ingen annan herre öfver eder, än den förnuftsenliga allmänna viljan, hvars lagar det tillkommer hvar och en af eder att hörsamma. Något godtycke, någon väld, något småakligt korporationsinteresse skall då ej mera