Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 april 1845, sida 1

glömda på Jotlet VW.OlOgda af fu rstens far. Biblen på franska, Pascals tankar, TeGUmaq uec utgjorde hennes tävoritböck er. Xenia ansågs sätedes för lärd, och delta sill rykte hade hon att tacka för, att hon vid 19 års ålder njöt i hela guvernementet ett förtjent anscende. När och fjerran från kommo de stackars bönderna, för altinhemta hennes råd i sjukdomar, husliga olyckor o. S. v.; Xenia var deras tröst och stöd. Som hon alltid sökte att försonande och blidkande lräda emellan sin far och de olycklige offren för hans stränghet, så ådrog hon sig ofta al honom skarpå bannor; men vissheten atl hafva gjort nägot godt eller hindrat något ontlt, höll henne fustkomligt Skadeslös. Uti ett land, der JVinmans inflytande vanligtvis är så ringa, utefvade hon en makt, som insen man i hela distriktet skulle kunnat bestrida henne: förnuftets makt öfver rån sinnen. Sjelfva hennes jar, huru våldsam han annars var både tillfölje af sin natur och sina le fnadsvanor, rönte verkan af det inflytande, denna välgorande, milda själ utöfvade. Ofta blygdes han öfver, att, af fruktan all förorsaka Xenia någon sorg, se sig hejdad i utbrottet af sin vrede, oc n likasom en lyrännist furste skulle förebrå sig mildheten, anklagade han sig alt vara för fiat. Tan hade gjort sig en förtjenst af sina häftiga utbrott af vrede och hetta, dem han utgaf för handlingar af rättvisa, men som furst Wologdonskys lilegne betecknade med ett helt annat namn. Far och dotter bebodde slottet Wologda, som är byggdt vid stranden af en sjö, al hvilken det är omgifvet på 3 sidor. Denna s sjö med flacka stränder står i förbindelse med Wolga genom afloppskanaler, hvilka, trögt och delade i flere armar, rinna fram öfver slätten den korta väg, de hafva att tillryggalägga. De sangrande rännilarne slyta nedbäddade i slättens vida sköte, och ögat, ulan att kunna njuta af åsynen af dessa dolda slingringar, följer på mäsa krökning arae, vägledt af de dungar at dvergartade