Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 mars 1845, sida 2

de debatten naturligtvis icke annat än blifva Lanska häftig på riddarhuset. En uns ledamot Ur Löjtnant Brakel uppträdde med ett brakande och pathetiskt anförande , deri han ordade om Svenska Riddarhusets stora namn, bland hvilka sådana funnos, asom genljudat kring Europa , vidare om huru adeln offrat sitt blod för såderneslandet o. a. d. Professor Cederschöld, ehuru ban m. fl. ansåg saken som en bagatell, ordade likväl för förslaget, i egenskap af läkare, emedan adeln nu måste taga kapporna af sis i trapporna innan de gå upp i de kungliga rummen.? vid voteringen asslogs den foreslagna förändringen, och alla de adeliga, friherrliga och eresliga sköldemärkenas menageri-hjon sågo dervid mildt leende ned på de värdige kämparne sor adelns prerogativer, men till Löjtnant Brakel nickade de särshilt, och utbädo sig äran att hädanefter få kalla honom farbror. Sedan genom denna lyckliga votering ett för en rådslående rikssorsamling så värdigt och maktpaliggande årende väl blifvit asgjordt, tycka vi att riksdagen när som helst han afbläsas. I ölrigt algjordes ett par andra memorialer från Konstitutions-utskottet angående smärre ändringar i representationsrätten för Stockholms stad och hahlu bergslag ; samt åtshilliga mindre vigtiga mål från Statsoch Bevillnings-utskotten. Ios Borgareståndet föresöllo nägra lifsliga ehuru ej länga diskussioner. Först förekom konStitutions utshottets memorial rörande förändringar i valsättet för Stockholms stad — derelter nägra andra memorialer från samma utskolt. Med anledning af förstnämnde memorial anhöll Hr Gustafsson att ärendet singe hyila, tills han hunne inhämta sine kommittenters tankar i ämnet. Då denna anhållan väckte en längre diskussion och ej rönte framgång återkallade Herr Gustafson densamma dertill uppmanad, och förklaTade sig oj kunna deltaga i frågans afgörande, hvilket vid begärd och företagen votering utföll med en rösts pluralitet för bifall till betänkandet Samma utskotts betänkande rörande Adelns rätt att åtsolja Konungen till rikssalen, afslogs med 54 röster mot 48. H:r Petrå talade för betänkandet. II:r De Mare ansäg ämnet vara en bagatell och H:r Kock förklarade, att han ej höll på sin motion. Borgare-Ståndet beslöt, all om inga utskottssammanträden kommo att äga rum, shulle Standet hålla plenum den Nfars och då soretaga olverläggningar öfver representationsmissfostret, oaktadt H:r Lagergren påminde alt på den dagen väl intet plenum kunde hållas. Derester företoss Stats-Utskollels betänkande, som alstyrker Professor Bolmörs motiver om loneforhöjning for prosessorerne vid Lunds universitet. Betänkandet bisolls vid noteringen med 39 röster mot 15. Ios Bonde Ständet bifölls utan diskussion. Stats-Utskoltets tillstyrkan uti utlatandet, angäende de Halländska kyrkohemmanen. 1 fråga om anslag till ett national-museum, fann Ständet sig icke kunna bifalla Stats-Utskottets i ämnet afgilne utlatande. logen af ständels ledamöter hade talat för bifall. — — A2W i..i —