Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 februari 1845, sida 1

Det enda kropystrafl, som ännu i våra dagar bibehälles af de flere, dem våra förfåders härda och obevekliga tidslynne uppfunnit och användt, har af mänga blifvit ansedt både som opassande för nutidens hyssning och stridande mot dess silantropiska tendens; men detta med skäl så kallade enödvändiga ondao — månne det väl på en gång kan afskaffas och bannlysas utan fara för krigslydnadens och moralitetens förslappande? Här, likasom i så många andra sörhallanden, är det plötsliga afskalfandet af det nu beslående, eller direkta ölvergangen till något detsamma motsatt, alltid vadligti, och han svårligen anses ändamålsenligt. Men att numera använda detta bestrastningssält endast vid grofre förbrytelser, alstrade al moraliskt låga och fördertvade tänkesätt, anser jag alltsor väl kunna stå tillsammans med humanitetens fordringar, till dess den allmännare moraliska förbättringen slutligen gör äfven detta stiaff ölverflödigt. Alt hos soldaten, väcka, utbilda och underhålla en sann hederskänsla bör utgöra ett föremal för besälets ilrigaste bemödanden. benna hederskänsla bör vara rådande hos hvarje individ utan afseende på den högre eller lägre ståndpunkt, som han i bildningsordningen han innehafva; ty att noggrannt uppfylla ålagda pligter, all segrande gå ur striden, vare sig mot andliga elter lekamliga fiender, alstrar medvetande af inre värde, och just i detta medvetande bestar bederskänslan. ba nu denna känsla af nyssbemalte orsaker hunnit utveckla sig hos individen, så ar det af högstavigt, att den rätt vårdas, underhålles och skyddas af en upplyst och rättsinnig befålhafvare, ty denna ömtåliga ehuru fosterländska planta fördrager icke någon omild behandling, hvilken alltid qvarlemnar intryck, som aro svåra, om cj omöjliga, att sedermera utplåna. Dessa intryck sorekommas lättast genom jemnhet i lynne hos en besälhalvare, en hogst väsendtlig egenskap, som inom kort hos soldaten alstrar tillsitvenhet, vördnad och förtroende. Uppbrusande hältighet deremot, ojemnt och dåligt lynne motverka hos honom uppkomsten af dessa känslor, hvilka likväl så gerna vilja göra sig gällande för en besälhafvare. Soldaten är i allmänhet lätt osverseende och glommer snart hos sitt befäl möjliga utbrott al ett haftigt temperament, om detta år sorenadt med fasthet i kurahleren och orubblig rättvisa. Han älskar det öppna, rakt på saken gående sättet, om ock sundom forenadt med någon uppbrusning, korta och välvilliga tilltal; men langa moralpredikningar deremot endast trötta, och an