D —ä—ä———— — —— möjlig energi, gifva den diplomatiska horpsemn och isynnerhet Baron BDBeffaudis, hvilken såsom fransk minister det äfven tillkom att skydda schweitziska medborgares välfärd, ett bevis på, att rättvisa och billighet äfven herrshade i Mexikos i Han insåg fullkomligt det farliga i sin ställning. Ehuru Santa Anna, till följe af sin vanliga slughet, i denna sak iakttog fuil neutralitet, så visste dock Calvo mycket väl, att öfverste Janez varit på en gång hans adjutant och vän. IIan erinrade sig, att Genöral Valencia, befälhafvare i departementet, då han straxt efter gerningen erfarit, att mördarne belunno sig på en tiuskrog i förstaden, fällt det yltrandet: Que los dejen, los probrecitos 1) Slutligen måste val äfven det öde, som drabbat hans föregångae, hvilken ljusit döden af en kopp förgiltadt chokiolad, leda honom till besinning af den fara, han å-— drog sig genom att opartiskt behandla delta mål. Men af allt detta lät den redlige Calvo icke asfshräcka sig, utan beslöt att strängt och samvetsgrannt uppfylla sin pligt. Hvad Janez beträffar, förde han i silt fängelse, alldeles som i sina fria dagar, ett yppigt och njutningsrikt lif. IIan emoltog i hemlighet många bevis på deltagande i sitt öde, och dagen efter hans fängslande hade fångvaktaren ullstackit honom en liten billet, på hvilken af en qvinnas hand stod skrilvet: Mod, Kärlek, Hopp. På ett lika hemlighetssullt sätt erfor han, alt man skaffat ur vägen de för honom Så farliga dokumenterna och sannolikt förstört dem. Felade dessa bevis, så kunde endast Antonios, vitinesmål fälla honom. Men Janez tviflade icke på, all denne vid anblicken af sin gamle öfverste skulle ändra tankar. Hvad kunde han för öfrigt vinna vid att störta honom med i olyckan ? Denna innerliga öfvertygelse bevarade honom från hvarje svaghet, och hade han kanhända aldrig varit ) sådt de stackars kanaljerna vara!