Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 januari 1845, sida 1

—— — DAUBIGNE. Historisk Berättelse frin Hugenott-krijen i Frankrike.) : Vägen förde honom genom St. Gelais, der han beslöt att tillbringa natten, och genomvandrade om aftonen några gator, för att sorkorla tiden. Då han gått en stund, blef han varse i ett fönster af elt ansenligt hus en flicka af ovanlig sköphet. Han blef lifligt intagen och kunde icke afhålla sig ifrån alt fråga någon efter namnet på denna hulda varelse; — det är Susanna af Lezei blef svaret. pAr det möjligt? utropade han med ögonen sästade på den älskvärda, odin skyddsengel. det hulda barnet har då uppvuxit till en så intagande varelse! — och nu, didu liksom fordom vid ösloden Saone umgås med ett förtvifsladt beslut, ställer ödet henne åter i din väg, måhända för att återföra dig på det rättas strål s Al han icke kunde skynda derifrån, utan all besöka sin fordna räddarinna och säga henne, at hans tacksanthetskänsla ännu icke utslocknat, kände han alltsörväl; och beslut och handling följde omedelbarligen. Han intridde alltså i det hus, i hvars fönster han sett den sköna Susanna, och der ett talrikt och lysande sällskap nu var forsamiadt. Med en lält bugning för sällskapet gick han genast fram till Fröken af Lezei, föll på ena knäet, 10. hennes sköna hand, tryckte på den en eldig och vördnadsfull kyss, och bad om tillåtelse att få hembära sin tacksamhetshyllning åt den, som han hade att tacka för lifvet och äran. Fröken af Lezei igenkände honom ej, och viste ej hvad hon skulie tänka eller svara. En skara af hennes tillbedjare trängde sig narmre dem, och trodde att den knäböjande genom Susapnas intagande skönhet I geng hade förlorat förståndet. DÅubigne steg då upp och ) Se N:o 13, 16, 18, 19.