Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 januari 1845, sida 1

nes sanatiske sons, Carl IX:s hycklade vänskap. Med all ifver ombestyrdes förberedelserna till Henries sörmälning med Margaretha: Den ene testen lölide på den andre; ty katholikernas ifrigaste bemödande var att blända sina religionsmotstandare, och insöfva dem i den djupaste säkerhet. Då hände, att midt under högtidligheternas hvimmel Henric genom-en underbar och oförklarlig händelse för förSta gången väcktes ur den säkerhets-slummer, hvari han hitintills varit sörsänkt. Men han gaf ej akt på den varning, som himmelen sjelf syntes vilja gifva honom, och förorsakade derigenom, åtminstone medelbarligen, mänga tusen menniskors död, och mordet på hans redligaste vänner och trognäsfe tjenare. D. 16 Aug. 1572, två dagar före hans förmälning med Margaretha, spelade Henric tärning med Hertigarne af Guise och Mayenne och några andra Prinsar, som vistades vid franska hofvet; då blefvo oförmodadt på bordet tre stora blodsdroppar synliga, utan att man viste, hvarifrån de kommoMan sragade hvarandra, om någon blödde, men hos ingen fanns ringaste spår dertill. Utan all vidare bekymra sig om saken, befallte man en beljent aftorka blodet. Det skedde; men straxt voro åler de tre blodsdropparne synliga. För andra gången låt man borllorka dem; men de visade sig straxt åler för tredje gången. Nu råkade hela sällskapet i den största bestörtning, och Prinsarne åtskildes med olika tankar öfver förklaringen af delta under. Henric påminte sig nu med fasa dAubignes varning, och utbrast, da han såg sig ensam på sill rum: o0. min Agrippa! skulle du likväl ha rätt, och jag alltsa hafva gjort mig skyldig till en orättvisa emot dig? Dock nej! nej! så langt kan denna Katharinas och denne Carls falskhet icke gåly — Med våld förjagade han den dystra misstanken; men redan följande morgon blef den kraftigt upplifvad. Invånarne i Rochelle, Konungens af Navarra trogne amängare, och ifriga försvarare af den rena läran, hade troligen fått underrättelse om den fara,