Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 januari 1845, sida 1

— — ——— — hjonen eller samhället, som de tillhöra, någon förnuftigare och helsosammare regel kunna finnas än den: att de, som ej vilja, men kunna, i arbeta skola icke heller äta. For ait kunna bringa denna regel ifrån idgens inpå realitetens gebit ersordras ovilkorligen, att sådana mått och steg tagas, genom hvilka tillfälle till arbete beredes åt dem, som hafva båg för sysselsättning, och att de, som sakna denna håg, på lämpligt sätt kunna tvingas — ordet är visserligen härdt — att använda sina krafter till det samhälles nytta, hvilket bar den olyckan att ega sådana medlemmar. Skälen, till följe af hvilka det bör föredragas att bereda arbetsförtjenst åt de arbetsvillige fattige, och att tvinga lättingen till alt göra gagn, i stället för att gif-. va direkta allmosor, äro tillräckliga, både hvad antalet och oomkulistötligheten beträffar. — Vi vilja anföra några af dem. Ett skäl, som starkt talar för anskaffande af arbete åt fattighjonen, i stället för att direkt, till, större eller mindre belopp, utdela allmosor, är den obestridliga vissheten, man har, att man 82 nom gifvande af allmosor, för hvilka man al de emoltagande ej fordrar någorlunda motsvarande arbete såsom ersättning, småningom hos sattighjonen förstör både hågen och vanan att arbeta och gör dem med hvarje dag osörmögnare att sjelfve bidraga till silt uppehälle. Ått sadant är en dalig vålgerning, torde väl svårligen kunna bestridas. Ett annat skäl, hvarsöre kommunen bör begagna sin rättighet att begära arbete i ut(hyte mot det understöd, den af menniskopligt är förbunden att lemna, är det, att det evident visat sig, t. ex. i Stralsund, alt en väl ordnad , I arbetsinrältning i högst betydlig mån minskar sattigbidragen och underlättar uppfostrings-anstallernas bemödanden att utrota pauperismen, liggeriet och de fattigas högst skadliga kringstryi kande. Vid en väl ordnad och styrd arbetsin. rällining kunna mångfaldiga arbeten åstadkoma s mas, I. ex. korgmakarearbeten, mattsflätning, t I mattvälning, leksaker, oljade buldanspersedlar r I för sjöfolks behof, stickvaror, stälträdsarbeten, papparbeten, kardning af ull och bomull, spiu3 I ning af ull, lin och bomull, klädespersedlar åt sattigpersonalen, vedsägning och huggning oj på reqvisition af stadens inuevänare. tunnsägning af bräder för snickares behofs) m. m. l, — — a )l Köpenhamn syssebätter en entreprenant man dagso ligen en ångmachin af 6 hästars kraft för att I klyfva bräder. medelst sag, till en sådun tunnhet som ssnickare beböfva för inredmngar i Chiflonierer, 8 till draglådor, mam-. — — —