Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 januari 1845, sida 2

kräfta un densat nume. Det första offret för det fanaka rascriet Merf Johanna dAlbret, ILICcurics af Ravarra högsinnade moder. Ett par torgiftåde handekar lillskyndade henne döden, som hastigt ryckte Henne ur sina anhöriges krels. Denna händelse np pfyllte aila Fienries anhängare med fasa och Ge sågO nu sin säkra död för ögonen. Ingen var nog feg alt lemna sin älskade Herre, men också ingen nog modig all säga den rysliga sanningen åt sioHOin, som, fri från migstanka, törledd af mnutade läkares intyg. liliskret sin moders död en slagslusa. IMAubig-n ensam vågade dock säga Konungen af Navarra, hvad utom nonom nästan alla Ilugenotte 1, aila Katholiker viste. Cpp! min konunåy, sade han, framträdande med en ädel srimodighet inför Henric, Edra fiender. hafva nu låtit masken salla. Mordet på Er höga fru moder visaro — men Henrie låt hon om, icke tala till slut, utan inföll: mord? — hvem vågar här tala om mord? — aldlrig skola Frankrikes konungar nedlåta sig till ett lonnnord. De ega andra vapen, alt besegra sina ilender med.n . 9) min Konungo, sade då ubignt, och en får trädde i ögat på den starke mannen, den bepröfvade krigaren, Ö min Konung, lyssna biott denna gång till er trognas te tjenares råd. Fly denna mördarkula. förr än det blir försent.) bÅudignålp utropade Henric, och hans Ögon Sprutade eld, hans kinder glödgades af vrede, jag har mycket att tacka dig för, jag vet alt du menar väl med mig; men du linåter dig, i förlitande på dina ljenster, förmycket. Handia ej så, att jag Wäir tvuncen, alt straffa dig. Bet måste jag ovilkorligen, om din ifver förleder dig till steg, som förräda din miss11 cs lanke. Men bättre i ir att färckomma detta. Undvik derföre hofvet, tills du blifvit Ufvorhygad d m din orällvisa, elle 1 — tillade han lÅnÅArni, — yiills du illa Rar rättfärtlisgal die. cr (Forlsättes.)