Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 januari 1845, sida 2

Politie ka ATOoRSmeT. (Efter A. de Tocqueville). vII. Om nyttan af privata föreningar. När medlemmarne af en aristokrati falla på en ny kö, eller få ett nytt tänkesätt, stalla de dem, så att såra, bredvid sig på den skådeplats, der de sjelsve befinna sig, och bereda dem, genom att sålunda framställa dem till allmän betraktelse, tätt insteg i aln dom omgisvande persouers förstånd eller hjerta. I demokratiska länder är det endast staten som naturligen äger förmaga att handla så; men det är lätt att inse, att dess verksambet hör alltid är otillräcklig och ofta sarlig. on styrelse förmår icke mera all ensam underhalla och upplifva tänkesättens och ideernas omlopp hos en stor nation, än att leda alla dess industriella företag. Sås vart den försöker träda nnum den politiska spheren och kasta sig in på denna nya bana, skall den, tillochmed utan alt vilja det, utöfva ett odrågligt tyranni; ty en styrelse kan endast föreskrifva helt bestämda regler; den palägger medborgarne antagandet af de tänkesätt och de iddter, hvilka den sjelf hyllar, och det är dessutom alltid svårt att kunna skilja dess räd från dess befallningar. Ännu vida värre blir förhållandet, i sall den tror sis halva en verklig fördel deraf, att ingenling rör sig. Den skall då hälla sig orörlig och genom en frivillig sömn förslöas. Det är saledes nödvändigt, att den icke handlar ensam. Del är föreningarne, som hos demohratiska solk böra intaga de mäktiga individers plats, hvilken genom jemnlikheten försvunnit. Si snart flere al Förenta Slaternas innevånare fått en ide, eller tänkesätt, som de vilja inleda i verlden, söka de hvarandra, och, när de sunnit hvarandta, ingå de en lärening. Ifrån denna stund är det icke mer enskilta, hvar för sig handlande, individer, utan en makt, hvilken man ser på langt hall, och hvars handlingar ijena till ett exempel, som talar och efterioljes. Då jag första gangen i Förenta Staterna börde talas derom, att bundratusen menni-kor hade sorbundit sig att aflågga bruket af starka drycker, förekom mig saken mer underlig, än vig tig, ty jag kunde i början icke finna, hvarföre dezse så återimllsamme medborgare icho nöjde sig med att dricka vatten inom sin familj. Sedermera hegrep jag, alt dessa hundratusen Amerikaner, förskräckta öfver de framster, dryckenskapen omkring dem gjorde, ville gifva nykterheten sitt best ydd, De handlade precist så, som en förnäm, indy:elserik man, hvilken klär oder sig mycket enkelt, för att ingilva de lägre medborgarne förakt for lyx. Det är troligt, att om dessa 400,000 tuenniskor lelvat i Frankrike, hvar och en af dem shullo hafva vändt sig till styrelsen, med anhällan, att den matte hafva uppsigt öfver alla näringsställen i riket. Forts. fr. föreg. N:o.