Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 januari 1845, sida 1

AA UBIGNE. Historisk Borittelso från Hugenott-krigen i Frankrike. Omkring år 1566 vandrade en yngling med dystert sinne utmed floden Saonces forijusande stränder. En torftig klädnad omslöt de sköna kroppsformerna, och Trämlingens ädla hållning syntes antyda, alt han tillhörde elt högre sländ. Han var ännu i lilvets vår, men bekymren tycktes redan bafva sårat hans panna. Wemodigt blickade hans oga i floden och gaf ej akt på den omgifvande naturens skönhete r. Under honom brusade strämmens vågor, och tycktes locka honom med löfte om lugn i flodens djup. Redan hade han fattat ett sortvisladt beslut, redan var foten lyftad till ett afgörande sa Ito morta le, då hastigt ban kände någon bakifrån falla sig i kläderna. Han såg sig om, och framför honom stod en liten, intagande flicka omkring tolf år gammal, som betraktade honom med ängsligt bedjande blick, under det hennes svaga hand höll fast i hans kläder. ÖBäste Ilerren, sade flickan, och välljudet af den lilla varelsens röst fyllde det förtviflade hjertat med mildare känslor, bäste Herre, hvad skall ni göra här vid detta farliga stållet af floden? Ni befinner er på en fruktansvärd plats, ty stranden är utholkad, och kunde lätt rasa under er tyngd. Vid dessa orden drog hon ängsligt den främmande med sig, tills han stod med henne på fast och säker grund. Barno, svarade ynglingen dystert, Hlåt man stranden rasa. Battre mår jag i den svalkande floden, än här på jorden, der ingen glädje mer väntar mig. SÅh, hur ni nu kalarl svarade flickan med älskväro öppenhjertighet; vet ni väl, hvilken glädje ännu kan vara bestämd åt er, el ler hvartill Gud er ämnalis5 Förundrad blickade han ned på den lille predi