Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 januari 1845, sida 1

demisk uppsostran — något som högst så af våra bäst lönade embetsmäån eller större bandlande äro i tillfälle till. Hvad jag hår beskrifvit är den vanliga formen för procenteriet, men ej den enda, ty ai många former triss det skönav. Så händer understundom, att, synnerlivast då frågan är om större summor, den verklive långifvaren framträder sjelf, och då blifva vilkoren naturligtvis något billigare, men säkerheten fordras också större, d. v. s. låntagaren måste antingen vara eu högre embetsman eller ha att vänta elt stort ars. En procentare af detta slag har nyligen här aslidit och den förmögenhet han lemnat efter sig anses uppgå till 200,000 B:dr. En annan form för procenteriet är beläningen af guld och silsver. betta slags procenteri kän ej dribas i så stor skala, men är dock ganska sordomligt, emedan det vanligen drabbar den minst bemedlade klassen. Sjellva den af Staten skyddade Assistansinrättningen är intet annat än ett stort procenteri-kontor, som högst illa uppfyller sitt ändamål att i nödens stund vara en bjelp för hufvudstadens fattiga befolkning; ty först och främst får den beräkna allt for bög ränta, och för det andra värderas der de persedlar, hvarpå lån erhållas, så . lagt, all de personer, som denna inrättning är assedd att hjelpa, ofta maste, för att få den summa som fordras, pantsälta alla sina lösören, då deremot en vanlig procentare åtnöjer sig med längt mindre säkerhet. Denna låga värdering har för sjelfva Inrättningen den fördelen, att vid de execuliva auctionerna å panterna, vissa personer, som noga känna deras värde och kanske biträdt vid deras värdering, kunna inropa dem för en spottstyfver, ty oaktadt de sorsåljas på offentliv auktion, sker den föregående expositionen af ellecterna så knapphan diat, att sneculanterna ej sättas i tillfälle undersaha värdet af en hop af dem. Med denna inrättning stär dessutom en högst vidrig procenterigren i nära sammanhang, nemligen beläningen af assistans-sedlarne, hvilken ej kunde ega rum, om varorna värderades till nagot så när den summa för hvilken de innehalla valuta. Detta snygga näringssang bedrilves vanligen af Judar — grundläggare till hela värt nu så utbildade procenterisystem — hvilka ej göra sig samvete alt på den obetydliga summa, de på dessa sedlar lemna, beråkna ända till 100 procent, utan äfven, alldenstund de ej lemna från sig något qvitto, ej sällan vägra återlemna sedlarne och, genom eti dylikt bedrägeri, ofta tillnarra sig ett fattigt arbetssolks hela låorebo.