Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 januari 1845, sida 2

uy Iuslitie-Ninister, en ny Öfverståthållare , elt nylt Stats-Råd och en ny t. f. Justitie-kansler tillsatie — det är min sann icke så litet. bet sikra är, alt man blilvit af med två högre Embelsmän, med hvilkas osenskaper dessa platser , ur ingen synpunkt. kunnat vara belatna, och hvilka söledes , langt för detta, bordt inse, alt det varit bäst, att i underd. anhålla om afsked. Om remplacementerna vill jag endast nämna min enskilda öfvertygelse, i afseende ä den partiella ministere-lorandrinsen , att da llr Richert icke hunnat osvertalas att lemna sin lusna plats, för att inträda på politikens oroliga bana , och då konseljen osvifvelaktigt lika val som stalsmän hehosver skichliva och erfarna embetsmån, det varit svårt nog all göra val, som uppiyllt detta anspråk stort bällre, än de, som nu skett SÅ framt man neml. icke velat skrida till en hoalition med de konservative, hvilka nu i stället förlorat eu i själ och hjerta trogen anhängare, den ende i konseijen ännu qvarvarande utaf de ledamöter, at hvilka Brahetinsly ndet beredt plats i Radhammaren. hrih. Nordenfalh besitter, efler den allmänna tänhen, atskilliga egenskaper for den vigliga plats, han inlagit, serdeles om den utau tvilvel rigtiga konstitutionella ideen at en Kouselj-Presilent kunde komma att förverklisas. Hr Prih. N. har stadse tillhört en konstitutionellt liberal politisk äsigt; han eger mycket personligt anseende och en ekonomiskt fördelaktig slallning, så all han icke han sägas i ringaste man bero af sitt embete; han har, som man vet, en icke vanlig talang att uppfatta och leda en ofverligening samt att sielt framstalla sin tanke i ett ämne; han har tillika ett angenämt såll att vara och vi tsträckta bekantskaper inom alla klasser medborgare. Hvad som dock, att döma af det soregaende under Riksdagen, behöfver vinnas, är mera akraft och moda, om jag så får såga, mindre undseende och blygsamhel, hvilket icke i offentliga värf hosves en regering, som både bör vota hvad hon vill och första alt göra denna vilja gallande medelst alla de lagliga medel, som erbjudas, hvaribland skaligen afven bör råknas en oppet och bestånidt uftalad tanka i de stora frågor, deri afgörande rätten dock slutligen tili hör regeringen. Men man sOppis, all denna eokraste och beslutsamhet bade kunna och skola vinnas, i samma man konseljen förstärkes med mån af liberala tänkesätt och fast harakter. Clan alt vara orättvis, torde man icke böra neka. att honseljen uti Ur Faxe vunnit en sådan, af alla som känna honom, värderad karakter. For alt döma af hvad kompetente dvmare inom Lag-Beredninsen sorsäkra, är Ilr FP. alven en god lagoch sorsatlningskarl, hvilket också vid manga tilllallen är behöfligt för de konsultativa Stalsrads-plalserna; serdeles om nämnde konsulter kunde komma alt organiseras till en mindre beredning för de vidlyfliga besvårsumlen, hynka ännu betunga regeringen och till en så otrolig grad upptaga dess lid.a Under rubrik dvom den lika arssrättene innehaller Skånska Posten för den 34:ste sistl. December en insänd artikel, hvilken på ett kort, tydligt och förijenstfullt sätt reder denna samhallsvigtiga fraga och som vi sordenskull här nedan reproducere, så lydande: dGenom tre stands beslut vid denna riksdag