(delns, då, åtminstone hvad angår sast jord, Jet förra både äger mer än den senare och liven köper mer, hvaremot Adeln hvarje är narare säljer än köper mer. . Den lika arfsvätten är icke främmande för venska Lagstiftningen. Denna rätt gäller för tåderne och prestståndet, likasom för Wärends särad i Kronobergs Län. Något skål finnes ice alt häruti göra ändring till öfverensslämnelse med lagen för sråälseman och bonde. väcktes fråga härom, torde oviljan deremot mera mmant yttra sig, än nu, då man önskar beeda lika rätt åt alla, utan afseende a ständ och klasser. . Det gamla arfvejordsoch odalsystemet är länvesedan brutet genom döttrarnes rättighet alt deltaga i arf, och under samhällets ytterligare utveckling hafva äfven de seder och lagstiltningsgrunder, hvarifran den olika arssrälten könen emellan sig härledt, utplånats. De sörskilta klasserne ega uti en mera allmän bildning ett medel att närma sig hvarandra och ojemnheterne härutinnan minskas mer och mer. Aktenskap mellan personer af olika klasser eller ständ höra icke vidare till undantagen. Ordet mesalliance synes hafva i tillämpningen fatt en mera egentlig betydelse, eller att utmärka olikhet emellan makernes moraliska och ekonomiska värde mer, än i den emellan deras börd eller stånd. Formögenhetens jenmare fördelning torde äfven i någon mån halva bidragit att nedrifva skrankorne emellan Ständen. Genom förbudet att stifta sideikommisser är undanröjd anledningen att köpa större förmögenhet i ens ägo med uppoffring af öfrige barnens rätte Fruktar man en för vidsträckt hlyfning af fastigheter genom syster tillagd lika arssrätt med broder, så hjelpes deta uti de särskilta lagarne, som ashandla lösningsrätt, utan alt man behofver srängå den allmänna principen om lika arssrätt. Mannen har i allmänhet bättre tillfälle, att genom egen omtanka bereda sig bergning än qvinnan, som ofta är mera heroende af andra, någon gång just af den anledning, att hon, i följd af lag, måst nöja sig med en ringa arfslott emot hennes broders. Far hon, iflihhet med så många andra Svenska qvinnor, jemngod lott med broder, beredes henne antingen ett mera sorgfritt Hf, i händelse hon sorblilver ogift, eller ock större anledning att få i äkta ståndet uppfylla sin bestämwelse samt de husliga och moderliga pligter, hvilka icke äro utan möda och uppolfringar, fullt ut jemförliga med mannens. De böra ock för henne grunda rättmätiga anspråk att halva ett ord i radplägningen, då fråga är om hennes barns framtida väl Mindre egoistisk, än mannen, och mer följande naturens röst, skall hon, hvars första vard och forsakande omsorger alla barnen lika åtnjutit, äfven tillägga dem lika rått till föräldrarnes egendom, utan den materialistiska beräkning, hvars blotta tillvaro förutsätter ett stort minus i föräldrakärleken. De skäl, som tala för bifall till den lika arfsrätten, synas vara övervägande. ben är påkallad äfven deraf, att infor logen alla skola vara lika. Ehuru man blifvit sviken i den sorhoppning, att finna Riddarhusets pluralitet erkänna, det lag och ridderlichet äro synonymer, vågar man dock förutsätta, att håraf icke något hinder uppstår för andra Statsmakten att så till mötes Rikets Ständers vid fera riksdagar yttrade och på goda skäl grundade önskan. a Najaden tillbakavisar med ovilja en beskyllning, som Svenska Piet för en vecka, eller något mer, sedan gjorde Najaden, nemligen alt hon i oppositionellt hänseende agjorde etta med Ostgötha korrespondenten, Den Konstitutionelle och Göthebores llandelsoch Sjosarls-lidning. Med dessa bada sednare tidningar vill Najaden icke halva något alt göra, emedan den förre helt nyligen epå ett något för groskornigt språk utsarit mot ministerene och den sednare är aultra-radikgl. — elIledlium tenuere beatie säger ett gammalt romerskt talesätt, hvilket Najaden tyckes halva tagit till regel för sina publi—— ( i ee Fr