Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 januari 1845, sida 1

politisk Citteratur. Ställningar och Förhållanden, Tionde Brefvet. inyo ett bref från aden gamle bhekantev, och det ett, som icke ger något af sina föregångare efter, hvarken i sakkännedom, skärpa eller sramställningsförmåga! Det kan man säga är att vara en rigtigt flitig korrespondent. Hvad man bara i de tvenne sednare brefven icke kan blifva rätt slug på, är: huruvida åden gamle bekanter verkligen bar någou mening med de rökosser, som han esomoftast i dem tänder för H. M. Konungen och hvilka stundom i hög grad kontrastera med den skärpa, som räder i sörsattarens klander af vissa åtgärder, hvilkas vidtagande man kunde hålla 10 mot 4 icke har varit Högstdensamme alldeles främmande. Jemfördt med författarens hån öfver Konung Carl XIV Johans lesnad, verksamhet och styrelsesystem, förefaller äfven det af honom hans efterträdare i rikaste -mått tilldelade beröm, lindrigast sagdt, högst tvetydigt. Öfverallt, der om den nu regerande Konnngen epitheterna dålskader, adyrkadeo, hafgudader, o. a. d., förekomma, tycka vi oss te ett Janusansigte och foten af satyr sramskymta. Det kan visserligen vara möjligt, att vi härutinnan irra oss: att dessa bilder existera endast i vår egen fantasi; men en icke så obetydlig del i denna synvilla har dock i alla fall författaren genom den belysning, i hvilken ban ställer de taflor, som han för vårt öga, gång efter annan, upprullar. Ehuru det 40:nde brefvet kan ansagas redan : vara temmeligen allmänt spridt, äfven i landsorterna, tro vi dock, att ett eller annat utdrag ur detsamma för många af våra läsare icke skall vara utan interesse. . Se här några af de mest pikanta agodbitarnes, ömsom med, ömsom utan alskrifvarens kommentarier! I anledning af Konung Carl den XIV Johans och General Camps tält på hvarandra inträffade dödsfall yttrar aden gamle bekantev: General Camps, som åtföljt Carl XIV Johan hit, som var hans erkände dibroder, men af personer, hvilka anse sig väl underrättade, tilllades ett vida närmare band — ett band, som ställde den omtvistade börden i ett ännu tvetydigare ljus, för att liksom besanna ordspråket om dem, som i denna besynnerliga verld hafva bästa lyckan — Camps, hvars inflytande hos. sin böge landsman under första perioden af dennes härvaro var så stort, alt det under tyska fälttäget 1815 ådrog sig Armåernas uppmärksamhet och sörtäljes i utländningars berättelser om kriget; Camps slocknade nästan i samma. ögonblick