Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 december 1844, sida 1

RuIC 2) 2 : derstädes. nnnn —— — — ——— kRepresemtatiomsförslag halva nu i massa inkommit till konstilutionsUtskottet; dock synes oss intet vara värdt all taga under närmare granskning mer än det, som år inlemnadt af aRepresentalionsförbultringens vånner; ty dei synes 055 det enda mojligtvis af ala amasliga, eburu dervid bra mycket estergilvits at penningeoch embetsaristokratien. Det är imellertid ett bevis buru sannt sorsonliga dessa aRepresenlationsresormens vånner äro, huru gerna de velat komma emot dem, som ansett det fallna representationslorslaget innefatta för mycket af det demokratiska elementet, och uppossra så mycket deraf, som mojligtvis lat förena sig med den enda förnultsenliga, orubbliga grundsatsen: Allmänna Val. Nisserligen har det, genom det, vid denna riksdag, vanliga röstlotteriet, algjorts i konstitutions-Ulshottet, att Ständseller hlassval skulle läggas till grund för det nya representationsförslaget ; men i och med detsamma anse vi uchså allt arbete i denna väg inom konstitutions-Utskouet sor ogjordt; ty borgareoch bonde-standen antaga aldrig ett representationssorslag bygdt pa dylika grunder. Ått antaga eu sadan grund för det blisvande representationssorslaget är detsamma, som att säga, au man ej vill uppgöra något; ty man kan förut veta, att det ej antages, och vi se ej hvad minoriteten, den dock ganska respektabla af 44 (om ej 42) mot 42, bafva att göra i konstitutions-Utskottet vid sa satia omsländigbeter. Ocksa anse vi det vida bättre, att ingen representationsförändring eger rum, än en sådan, som skulle byggas på lika mycket eller mahända ännu mer splittring inom nationen, än den nuvarande ; ty i ju flera klasser de väljande och valda indelas, i desto flera delar splittras nationen, och afund och kastskilnad komma sramdeles sasom hittils, om oj mer, all skilja den at, så att det snarare blir en vinst att ej blifva representerad och att ej representera, än tvertom, såsom ochså Göheborgs DOmprosteri en lang tid gjorde, i det medlemmarne deraf ashollo sig lran riksdagsmannaval, mot att slippa betala riksdagsmanna-arsvode; en ganska riktig kalkyl vid nåärvarande represenlations-sått, och som skulle bli lika riktig för framtiden, ifall det kommande skulle grundas på stanäsoch klass-val. VI anse derför det så knapphändigt tillkomna beslutet derom i kKkonstitutions-Utskottet, såsom ogjordt och gå saledes att, utan hinder deraf, hasla en blick på Represenlations-reformens vannerse representationslörslag, som nyligen meddelats i Aftonbladet otf dessutom äfven är tillgängligt i bokhandeln; ty huru omdömet om detaljerna också må utsalla, grundvalen: a Fria vala, star dock fast. En apnan varaktig grund kan ej läggas, och bar aden Konslitutionelles rätt, all den ej beviljas af Adel och Prester, så har den atminstone ej rätt deri, all man bör neja sig med standseller klassval; ty då blir det hela blot lappsalveri, som alltjemt måste omgoras, och da är det, änuu en gång, bättre, all det blir som detär, tills tiden mognar for det verkligen förnuftiga; ty dingen klok sätter en ny hlut på en gammal kjortel eller tappar nytt vin på gamla slaskor!4 Elter dessa en gäng, för alla, afgjorda premisser, latom oss Ösverga till sjelsva det nämda representationsförslaget. Hvad som genast i 4ste 2 slog oss för husvudet, var, hvad vi redan förut anmärkt, all valcensus för innnevänare i städer, som