Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 december 1844, sida 1

JWC qENN.tqq2go7 ?o qkarg 5 såg ut, då jag nedskrel underrättelsen derom i milt sista bref. Det till Prins Carls inrättning hörande stenhus, hvari elden redan då fattat och gjort betydlig skada, räddades; så att eldens härjningar inskränktes till det trähus der elden utbröt. Icke lika lyckligt torde den eld kunna dämpas, som de beryktade handbresven till chefer för den väpnade styrkanp upptäåndt. I stället för att passa till sprutförare eller åtminstone slanghållare, synas våra Generaler snarare benågna att göra tjenst som bälgar, och den lilla gnistan har redan i Östergöthland lågat åugligt upp. General Boij gaf sormlig ordres till olsäicerare af Lifgrenadier-Regementet, att ej bevista den sammankomst som i Linköping var utsatt, för att underteckna petionen angående representations-reformen, och Major Ouchterlony hade nog takt alt åtlyda ordren, men att skriftligen tillkännagisva hos de församlade, att han deltog i opinions-yttringen. Dagligt Allehanda faller nu öfver General Boij, allena, såsom den hvilken orätt uppsattat krigsministerns handbref och Konungens afsigt; och till en del kan det väl ock så vara; men om ej med regerings-åtgärden skulle åsyftats, att Cheserna skulle sormå Officerarne att afstå från opinions-yttringarna, så är det svårt att se hvarlöre man. expedierade den så, som man gjorde. Då hade ju en general-ordres varit lämpligare, hvars efterföljd cheserne kunnat, efter. orden, handhasva, och intet missförstånd uppstätt. I dag hafva Riks-Stånden valt ledamöter i förstärkt Stats-Utskott. Riddarhuset och PresteStåndet hafva valt efter Presidenten v. Hartmansdorsss och krkebiskopens förslag till vablistor; Borgare-Ståndet och Bonde-Ständet lika uteslutande i sina majoriteters anda; så att desamma så röster af Adel och Prester, som nu i sjelfva Stats-Utskottet afgöra frågorna, äfven komma att afgöra spelet i det förstärkta. Skulle nu äfven desse svika, då det gäller allvar, så beror Svenska folkets beskattning rent af utaf udda och jemnt vid voteringen: ett vackert bevis på Slåndsrepresentationens förträfflighet. Men oaktadt detta sorgliga förhållande borde uppmana hvarje rättsinnad medborgare att medverka till en bättre organisation af representasionen, ser man den byråkratiska sractionen, genom Hr v. Hartmansdorff, våga sig fram med ett förslag till fem Stånd: det femte till hälften bestående af Embetsmän; och derigenom, så att säga, håna icke blott det sunda vettet, utan tidens mest sorgfälligt öfvervägda och utbildade