Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 november 1844, sida 1

— afva sett, alt Aftonbladet låtit bli att gisva denna ödsignal, utan hellre med slaggen fastnaglad id stortoppen slagits till sista man; så vore det lock icke ädelt bandlat att nu, då det genom orvända manövrer hardt nära råkat i lägerall, öfverlemna det åt sitt öde. Tatom oss medlertid se till, buruvida ställningen for den sriga flottan är så sortlvislad, som Aftonbladet örmenar den vara! Ett af dess rangskepp, Representationsförslaget, har blilit illa tilllygadt, det är sannt; men dock ej. rre, än att det under sjelssa slaget så till ida reparerat sin lidna skada, att det kunnat Iraga sig ur elden och anlopa en nödhamn, ler man nu är sysselsatt med att ånyo sätta let i segelfärdigt skick. beremot hasva af den sindilisa flottans sartyg åtskilliga, och bland desa det stora blockskeppet Indragningsnakten, blifvit skjutne i sank; och detta ir dock alltid någon vedergällning. Med det tora linieskeppet Budseten har fregatten statsutskotte vexlat alskillisa bredsidor, och de hälla nu som bäst på att underhanda om fredsvilkoren. Af hvad at dem hitintills blisvit kändt, ser det väl ut som om fregattens befäl och manskap blifvit nagot väl mycket medzörlige; men att detta endast är en hrigslist, kan man nästan taga för afgjordt. Linieskeppet det nya Lagförslaget? är ännu under uppsegling och bar icke kunnat binna all deltaga i affären, och linieskeppen Kretitsystemet och Näringsfrågan? hafva salt på grund och kunna icke, utan begge de krigforande Makternas gemensamma ansirängningar, ånyo blifva flytande. Avissartyget dettj ugondesjetteafstonbladet, hvilket man, för dess snabbseglings shull, ehuru för resten emot allt krigsbruk, vant sig vid att begagna sisom ledare, bar, glömskt af denna sin egenskap, vågat sig för djupt in i den siendtiliga flottan för att rekognoscera och ligger nu, såsom jag förut nämnt, med slaggen i schau midt emellan de fiendtliga avisfartygen Sven ska Minerva och Svenska Biet hvilkas besättningar dock nu, i detta dess precaira läge, endast bombardera detsamma med — skrattsalfvor. Om bord på amiralskeppet Regeringen tyckes man sosva, då man deremot om bord på den andra sidans amiralskepp Svenska folket med blasande vimpel, brinnande luntor och skarpladdade kanoner — afbidar hvad som komma skall.... I dess kölvatten befinna sig bombångsartyget Tidsandan samt linieskeppen R e söor m och ekonstitutione, särdige att vid första signal deltaga i drabbningen, hvilken dock denna gången icke tyckes blifva allmån, af det enkla skäl, att begge flottorna intagit så origtiga ställningar och sammanträffat i elt så trängt och grundt farvatten, alt de ej kunna utveckla sina stridskrafter. Men lemnom bildspråket! Tror Aftonibladet verkligen, att någon areaktionåC ext rum bland det liberala partiet vid innevarande riksdag? Tror det, all några bevillningsfrågor, hvilka till Regeringens fördel blifvit eller plilva afgjorde, äro alt betrakta säsom följder af en sådan? Det bedrager sig då i sanning. Med undantag af representationsirågan, väntade man sig icke någon betydande krastytiring vid 1844 års riksdag; dertill kom den alliför brädstörtadt, både för folket och, Regeringen. — Alt man icke missräknat sig i denna sin förmodan, ådagalägga riksdagsförhandlingarne hvarje dag; men nägon reaktion, någon återgång från ett bättre till ett sämre, har åtminstone icke jag kunnat upptäcka, ty att Ständerne i åtskilliga fall gått Konungens önskningar till mötes, kan sjag icke anse för verkan al någon reaktion, utan för mått och steg, förestavade af klokhe uten, som bjuder att göra koncessioner för all s(med fulla och giltiga skäl kunna fordra alt sa Idana göras tillbaka. Först då, om kegeringen vid en kommande riksdag skulle visa Sis sobenågen att gå in på Nationens rättmätiga for Idringar, sedan denna, på sätt nu skedt, åda galagt, att hon hyser förtroende till sin Ko e nung och gerna vill esterkomma hans billiglönskningar, först då, säger jag, kan det blil va skäl att tala om en inträffad reaktion, i hän delse Ständerna, utan motsvarande koncessio ner från Regeringens sida, och utan att der n Ina vidtoge nägra kraftiga, med Nationens sar na fördel öfverensstämmande åtgärder, vore I ir (ka estergifvande och medgörlige som nu. D -sörhoppningar, som Nationen såstat vid den ny d Rkegerinzen, kunna svikas; men derafföljer ich någon reaktion i den bemärkelse, som ÅIIiO: in bladet menar, utan snarare i en alldeles mo uIsalt. Lätom oss t. ex. antaza, alt något s uIdant (hvilket jag dock i det hänesdta vilt oh på sivilla verkligen inträffade, och att Stan deri en Hill följe deraf vid påsta riksdag aknöte It t-pungen ech fordrade koncession för koncessit er innan de åter öppnade densamma: hvad ble — — — Ö5 — — — —