Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 november 1844, sida 1

Ännu ett ord innan vi skiljas, ett ord till Råten, den blisvande Juryn och hela den delen af svenska Allmänbeten, hvilken kommer att läsa äåttegangshandlingarne i detta tryckfrihetsmål! De inga en insinnation, som Grefve C. 6. Löwenhielm i slutet af sina påminnelser tillåtit sig mot hela den svenska periodiska pressen, och hvilken: Ivder sålunda: eDen terrorism, hvaraf fidningsredactionerna satt sig i uteslutande besittning, synes gifva dem en säkerhet, under bvilkens skydd de utkasta de sanningslosaste och mest obevisade anklagelser. Att, ester förmåga, sätta ett värn häremot till Embetsmannaanseendets skydd, anser jag för min pligl. Lugn af eget medvetande, och med fullt förtroende till våra lagar, som tilldela lika skydd at alla (till och med om man skulle tillhöra den samhällsklass, på hvars tillintetgörande nu så ifrigt arbetas) hoppas jag, gevom tillförordnad Actor, erhalla den fulla upprättelse mig tillkommer; fast besluten att fortgå, så längt lag förmår, på den bana jag nu beträdt. Kanhända följes af flere detta efterdöme, som jag, med hänsiet till den plats mig är anförtrodd, ej fegt bordt tveka att gifva; och sålunda hopp vara att dymedelst få återse sans och hofsamhet i vår lidningspråss. v Kan man misstaga sig om andemeninsen al detta Herr Gresvens och Laudsbösdingeas böget märkvärdiga och betydelsefulla yttrande? — Nej. Herr Grefvens mot mig auställda trycksrihets-åta! är första akten i det stora förfoljelsodrama, i hvilket han önskar och hoppas, att den svenske periodiska pressen skall komma att spela hufvad