We 7 7-1 -472471)7 fe EE 24 — Hm. Bar. 25,40, 5 ov. blidt. (Insändt.) Gustaf III:a Arf till Svenska Nationen? aolluru skall det beta, min Ulerreck? — torde gon fråga; vid första påseendet af denna öfrskrist. — Har det måhända lyckats att, uti famösa Upsala-kistorna, upptäcka den talisan, som för efterverlden skulle befästa vistsglorian kring Testators hjessa? — Nej bers, det haltlösa innehållet al desamma var lkomligt tillräckligt att sorskingra den sista sionen af denne mans storhet, i verklig beMihrkelse — och visade honom vara, hvad de Asupsinnigare längt förut — äfven bland hans Amtida — ansågo bonom för: en bländande teor, ett förvillande irrbloss, som, för hvarje nspunkt, hvarmed han tjusade, ägde bunHade mörka punkter, som, ju längre det led, lo starkare bemärktes! — Hvad då? — kannda Riksgälds-sedelsutsläppningen ? — Nej, ej r det; de äro nu i det nogaste asdöde. — ie ens Svenska Academien, oaktadt den ej — nu åtminstone — följt de förres exempel! — t är något vida mera ingripande, allmännaoch, ty värr, mera i ögonen fallande! — t är Polis-kammar-inrättningen, samt fylleriten, den han befrämjade, snart sagdt uppMntrade och belonte. Beträffande den förra, borde den väl snae anses för nvtig ån skadlig, om den ej frit utsträckt öfver sina behöriga eränsor, m är upprätthållandet af ordning och lugn samhället, till skyddande af medborgarnes au och egendom; — men icke att deri inlägen makt, okänd i, ja trotisande allmäalagen,) — ej att belasta den med en mängd sattningar, tillljkamne på indirect väg — till deras innehall så korsande hvarandra, bandbafvarne sjelfva, wången gång, torde svårt att reda sig utur en sådan labyrinth men se det var just Testators syfte, att detta indirecta sätt tillskansa sig en maht h ett inflytande (ett slags Politisk inqvisition, m, prisade vare upplysningens framsteg, icke t riktig fart), som ej kunde vinnas genom rakt framgå till det önskade målet. — Tesor var onekligen ett ljus — skada blott det förlorade vid ett närmare skärskådande! Fylleri-lasten återigen, var vål ej soreual ett Testators omedelbara stadgande; men Astomer en ovilkorlig följd af den bränvinskstiftning, som från honom emanerade, och fr, under tidens lopp, urartat till den kräfta n tårt och ännu fortfarande fräter Nationen h suger dess lifskraft, emedan derifrån, åtinstone till en betydlig del, härleder sig det hysiska och Moraliska elände och sorsall, som tmer utbreder sig och hotar att slulligen dergräfva vär gamla Nordmanna-kraft och vår lvaros existens såsom ett fritt och oberoende k. Det är derifrån som, hufvndsakligast, orsken bör sökas till våra sängelsars ölverbeAkning och Hattig-anstalternas öfverhopande af dstälde och behöfvande — derifrån allt det ynne, hvaröfver vi ha att beklaga oss, alla merd, som väcka vår fasa — ja nästan t det onda af sedeförderf, laster och brott, saral vår tid lider, och derom våra brottsålssörhandlingar kunna lemna fasansfullt ymnibevis! — Vår goda stad har visserligen nu lyckan att za en (tillförordnad) Polismästare, hvars nitia drift, oväld och verkhsamhets-förmåga äro r väl kända, för att lemna något rum åt iflet om dess tillväro — som dessutom bäst pvisas af den enhällighet hvarmed alla, som gåsvo sina röster vid sednast här förrättade prsmästare-val, voterade på honom — och m man söledes vågar hoppas af Kongl. Maj:t tder bugnad med detta förtroende! — Äfven ähsva vi nu åter erhållit en Polis-Fiskal, hvars Mamanit och råttskänsla så mycket klarare sramAser och så mycket högre värderas, i händelse ea nåst-soregående tiden föranledt erkännanJet af ett motsatt förhäållande hos närmaste orv?Minarie-företrädaren. :— Och alt våra nuvaraniscalers, för MHandelsoch Polis-ärender, sanide och lugna utöfvande af deras, onekgen svåra, tjensteåligganden leder till allmännare elåtenhet och erkännes, synes, bland annat, ders, att den äldre, för icke länge sedan, erhöll Fomua) Läsaren behagade erima sig, bland annat, föradllandet med Pira i Stockholm, för att ej upprena något mera.