Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 oktober 1844, sida 1

NS St? man någon önskad följd. Ålan anlade ouppäckeliga brännerier) och insmuglade skeppsaster af bränvin och annat spirituöst, äfven ned. vetskap af våcklarne, emedan de på sina tällen antingen af seghel eller samiljlörbindeler icke vågade eller ville blottstålla sina lif ör förbudsbrytarne , och på andra, voro de om alltid så litet lönta, att de, då behofyen ogos uti anspråk, icke kunde motstå de peuniära frestelserna att jemka sig efter sina nedborgares fordringar, vid det de, som ordpråket lyder, slukade mypagor och silade kaneler. Jag förbigar följderna al detta strypystem, och hänvisar dem, som önska se de ärskilta specialiteterna af omförmälte ställningar sch sörhållanden, till historiens tafla för Gustaf II:s dynastiska tidehvarf, och de skola lättelisen der i skuggorna upptäcka ljusbilder af föemål, som de i tankarne önska exponera: — ag tror mig hafva ordat noQ till bevis för bränvinsbränningens nödvändighet i vårt land. Nära exempel vill jag dock än sramdraga, som rittna om skadligheten af äfven den ringaste inskränkning af densamma under närvarande tid, 1å vi halva ett öfverslod af spannemal, potatis och mycket annat af den svenska jordens alsler samt af hvilka betydligt under den för bergningen missgynnande väderleken blifvit skadadt. — Vår närvarande korsattning om tillverkning och försäljning af bränvin inskränker bränvinsbränningen alt företagas under vissa lider af året ); men deraf bar dock priset å bränvin stundom blifvit höjdt och spekulanter lemnåts tillfälle att utrikes ifrån insmyga denna vara; ej heller uppenbart har sådan införsel kunnat hindras, då importören varit i tillfälle att derå framte inbemskt produktionsbevis. Ville man besvära sig med att genomögna tulilbetjeningens rapporter om å misstanka anhållet bränvin, skulle man nog komma under fund med huru mänga tusende kannor som årligen under den förbudna bränvinstiden blifvit insmuglade. Ett factum på denna sanning vill jag dock nämna, nemligen att man sistl. år blott på en enda punkt inom orousts och Tjörns härader anholl ett qvantum af omkring 15,000 kannor, om hvars konfiskation målet ännu icke hunnit algöras, ehuru anledning är att det anhållna blir fritt. Utom dessa upptäckter rinner dock, som man plär säga, mycket medan mjölnaren sofver, och älven i år har, oaktadt det utomordentligt låga priset, flera märkliga spår visat sig att, om ock våklarno då icke ablisfvit förskräckte af råddhåga och vordo som hade the varit dode, likväl mycket dem obemärkt passerat — dtullsritt genom helfvelssallel.a — Om vilkoren för bränvinstillverkningen vore väl ännu mycket att erinra, men då Rikets Höglofl. Standers Ekonomiutskott synes vara å väg med ett förslag att underkasta Ständernas prosning, som antyder lsörbättring öfverensstämmande med hvad folket i denna vigtiga gren af näringslifvet afser, så, fast än ock detta förslag kan äga små brister, vore dock önskligt att detsamma antogs utan vidare inskränkning än det innehåller, och att man i detsamma måtte inrymma tillständ för de hränvinsbränningsberättigade att få utöfva sin tillverkning under årets alla tider. (koris.) s) Dessa lönbrännerier anlades så väl under som ofvan jord och i stugorne. En händelse omtalades för 36 är sedan i Småland för mig af en gammal man, hvars trovärdighet jag icke drager i tvifvelsmal. En förmögen bonde, i hvars hus ortens fiskal, särdeles hos värdinnan, städse njutit en gästvänlig frikostighet, hade vid ett samtal med henne under mannens franvaro lyckats utforska. att bonden ägde ett bränneri, men oaktadt al när) mare vänskapsförbindelse till Herr Fiskalen yppade hon likväl icke stället, hvarest bränneriet var. Men äfven en af husets pigor hade fannuit nåd för Herr Fiskalens ögon, och vid ett hemligt möle med heoue i samma skog upptäckte hon för honom bränneriets belägenhet. Med denna upplysning gar han till stället och finner bouden vid sin kokande panna, Hvar gör ni der. fader Pär, — Dä se I vla — ni bränner bränvin och dertöre skall er fan ta. — A Herre Gu, å han å hlefven fiskal? — Ja, och jag är hans adjunkt, följ mig genast. — Var misskunli stränge Herre, jä har en pung Caroliner, a den ska I fau, — Ha ni den här? — Nej den står i kista. Skaffa hit nån som passar på pannan mens ja går hem eftern. — Bonden gär och återkommer med tvänue andra, — Fiskalen måste umgälla sin enfald med en förbiadelse, som sedan medtog hans förmögenhet, ) Kongl. förordn. af den 6 Aug. 184! innehåller uti I:sta Bränvinsbränning — — — — skall — — — vara sillåten under 6 månader af året. neml. Januari, Februari, Mars, April, November och December, — — —. A —L—— Från Red:s Korrespondent.